Solceller på jordbruksmark i Skåne : En kvalitativ innehållsanalys av tillståndsprocessen

Sammanfattning: Det ökade energibehovet i samhället har lett till ökade konflikter i frågan om markresurser. Energiomställningen i samhället kräver stora markresurser för fossilfria energikällor och den ökade efterfrågan på el i samband med energikrisen i Skåne har lett till att flera företag visat intresse av att anlägga solceller på jordbruksmark. I tillståndsprocessen för storskaliga solcellsparker har flera ansökningar fått avslag eftersom länsstyrelsen bedömt att samhällsintresset för bevarandet av jordbruksmark vägt tyngre än samhällsintresset för energiproduktion och flera beslut har överklagats till mark- och miljödomstolen som upphävt förbuden. Myndigheternas olika bedömningar i fallen grundar sig i att miljöbalken är en ramlag och att lagen tolkas olika av respektive myndighet i de enskilda fallen. I denna kontext fattas det kunskap om hur avvägningar görs av statliga myndigheter i olika fall av solcellsanläggningar på jordbruksmark, varför lagar tolkats olika och vad innebörden blir för samhället i ett längre perspektiv. För att undersöka konflikten gjordes en kvalitativ innehållsanalys av offentliga handlingar gällande lagstadgade tillståndsprocesser kopplat till fall av solcellsanläggningar på jordbruksmark för att identifiera orsaker till likheter och skillnader i myndigheternas olika bedömningar. Med hållbarhetsövergångar, flernivåperspektiv och rättsvetenskaplig interpretivism som teoretisk utgångspunkt visade undersökningens resultat att det fanns flera skillnader mellan myndigheternas bedömningar och orsaker till dessa skillnader skulle kunna förklaras av olika ekonomiska och politiska intressen samt av en oenighet i hur hållbarhet ska uppnås. Det framgick att det för vissa myndigheter kan finnas en motvillighet mot större förändringar i sociotekniska system i samhället trots att förändringarna skulle kunna leda till en hållbarhetsövergång. Den problematik som identifierades i undersökningen visade att hållbarhetsfrågor i samhället kan försvåras på myndighetsnivå eftersom olika myndigheter har olika mål och prioriteringar att förhålla sig till. Undersökningens metodval bidrog till en fördjupad och verklighetsförankrad förståelse för det undersökta materialet och resultatet hade flera likheter med tidigare forskning.