Analysmodellen : Oberoendegarant samt ett instrument för ökat förtroende.

Sammanfattning: Den tilltagande misstron gentemot redovisningen och revisionen som följt i företagsskandalernas spår, tillsammans med dagens ägarstruktur samt det faktum att revisionsbolagen blivit allt mer beroende av diverse konsultationstjänster ger upphov till en situation som utan handling kommer att bli bräcklig för det ekonomiska systemet i stort. Den nya revisorslagen (2001:883) som introducerades den första januari år 2002 kom i överensstämmelse med den Europeiska kommissionens utredning att innehålla en ny syn på revisorns oberoende. Borta var de tidigare förekommande förbudslistorna som nu hade ersatts av en analysmodell för logisk utvärdering av eventuella hot mot objektiviteten. Modellens implementerande i den svenska lagstiftningen har ifrågasatts och tvivel har framförts beträffande dess förmåga att komma till rätta med den allmänna opinionens sviktande förtroende för revisionsbranschen. Utifrån den koncisa problemdiskussionen fastlades tre för studien intressanta problemformuleringar; Har införandet av analysmodellen underlättat fastställandet av revisorns oberoende gentemot de tidigare förekommande förbudslistorna i lagen (1995:528) om revisorer. Har införandet av analysmodellen inverkat på revisionsbolagens arbetsgång, och i sådant fall hur yttrar sig förändringen. Upplevs analysmodellen av yrkesverksamma revisorer som rätt verktyg för säkerställandet av yrkesgruppens oberoende gentemot sina klienter och medverkar detta till ökat förtroende för revisorn. Denna kvalitativa studie antar en hermeneutisk vetenskapssyn med ett abduktivt angreppssätt och har som syfte att beskriva analysmodellen samt besvara de ovan återgivna problemformuleringarna. Studiens teoretiska referensram uppbyggs till stor del av litteratur inom revisionsområdet utgiven av intresseorganisationen FAR. Empirin utgörs av det material som erhållits via författarens intervjuer med sex (6) stycken yrkesverksamma revisorer stationerade i Storstockholmsområdet. Författaren har i studien funnit att analysmodellen underlättat delar av yrkeskårens fastställande av oberoendet. Men att det främst är revisorer verksamma vid de större revisionsbolagen som befrämjats av analysmodellens införande. Arbetsförfarandet har förändrats, analysmodellen har konkretiserat revisorns ställningstaganden och oberoendet har ytterligare stärkts via den skriftliga dokumentationen av analysen, studien visar dock att modellen anses överdimissionerad vid dess applicerande på mindre revisionsuppdrag. Inom de större revisionsbolagen har interna kontrollsystem initierats med avsikt att förse den enskilde revisorn, med för denne viktig information inför ställningstagandet, vilket anses av berörda revisorer som en nyttofull funktion. Som arbetsverktyg betraktat fungerar analysmodellen väl och den har hjälpt till att stärka revisorns förtroende, trots att den icke upplevs som vida känt bland allmänheten. Emellertid framgår att analysmodellen aldrig kan utgöra en garanti för den enskilde revisorns oberoende, av den anledning att modellen bygger på subjektiva ställningstaganden, vilket författaren fastslår som regleringens största brydsamhet.