Bipacksedeln, till vilken nytta?

Sammanfattning: Etthundratrettio miljoner läkemedelsförpackningar säljs årligen i Sverige. Varje förpackning inkluderar en bipacksedel om det specifika läkemedlet. Bipacksedeln är utformad utifrån EU-direktivet 92/27EEC. Cirka trettio procent av alla läkemedelsanvändare läser bipacksedeln. Anledningen till varför patienterna inte läser den, beror på att bipacksedelns text är svår läsa och förstå. Ungefär femtio procent av alla patienter förstår medicinska instruktioner. Det beror på individens utbildningsnivå, lägre utbildning gör det svårare att förstå kontexten i en text. Syftet med studien var att konstatera bipacksedelns värde och om denna främjar god läkemedelsanvändning. Metoden som användes var att söka efter vetenskapliga artiklar som objektivt svarade på syftet. Resultatet konstaterade att nyttan av en bipacksedel uppnås genom att folk läser den. Studier har visat att bipacksedeln blir mer läsvänlig om den innehåller ett mer lättförståeligt språk, färgade avsnitt, text med större bokstäver och symboler. Det kostar 100 till 130 miljoner kronor att producera bipacksedlar. En studie har visat att följsamheten av läkemedelsbehandling inte påverkas av bipacksedeln. Det har även konstaterats att bipacksedlar ibland kan minska följsamheten för behandlingar, eftersom de kan avskräcka patienter från att ta läkemedlet. Muntlig läkemedelsrådgivning har visat sig ge bättre följsamhet för patienter än enbart skriftlig information. Kombinationen av muntlig och skriftlig information har visat sig ge bäst informationsförståelse. De 130 miljoner kronorna bör därför möjligen investeras i att ge bättre muntlig information till patienter. För vidare studier bör en mer detaljerad information kring läkemedlens effekt lyftas fram tydligare i bipacksedlarna.