ANDERSBERG : att utveckla ett stadsdelscentrum

Detta är en Magister-uppsats från Blekinge Tekniska Högskola/Institutionen för fysisk planering och byggteknik

Författare: Mats Jakobsson; [2003]

Nyckelord: stadsdelscentrum; handel; Gävle;

Sammanfattning: Examensarbetet belyser problematiken kring stadsdelscentra, vilka hot som finns mot dessa idag och hur utvecklingen kan vändas. Utgångspunkten för studien har varit Andersbergs stadsdelscentrum i Gävle. Rapporten börjar med att ge en definition på vad ett stadsdelscentrum är samt att presentera de olika intressegrupperna och samspelet mellan dessa. Vidare beskrivs ett stadsdelscentrum utifrån ett historiskt perspektiv samt utifrån dess funktion som mötes- och handelsplats. Till ett stadsdelscentrum sammanförs olika aktiviteter som butiker, skola, möteslokaler och service för de omkringliggande bostadsområdena för att därutöver fungera som en viktig social mötesplats. Man kan särskilja fyra större intressegrupper i ett stadsdelscentrum: konsumenterna, kommunen, handlarna och fastighetsägarna. Det var under efterkrigstiden som mindre centrumanläggningar växte fram i de nya bostadsområdena. I början fanns klara sociala ambitioner. Genom åren blev centrumanläggningarna större i skala och fick under 1960-talet en tydligare kommersiell prägel. På 1970-talet kom en kritik mot det storskaliga förortsbyggandet. Skalan på bebyggelsen blev nu mindre och de sociala aspekterna blev åter viktiga. Idag står många stadsdelscentra inför flera hot. Handelns strukturomvandlingar, samhällets förändringar, det växande bilinnehavet samt ändrade familjeförhållanden och livsmönster är några orsaker till att många stadsdelscentra idag lever en tynande tillvaro. Många centrumanläggningar behöver en rejäl ansiktslyftning. Men det räcker inte bara med en fysisk upprustning. Att det finns aktiviteter som lockar dit människor är minst lika viktigt, liksom ett bra samspel mellan ett centrums olika aktörer. Att förtäta med nya bostäder kring ett centrum är ett exempel på åtgärder för att förbättra underlaget för butikerna. I fallstudien studeras Andersberg centrum i Gävle. Stadsdelen visar ett typiskt prov på 1970-talets stadsplanering med klart avgränsade områden, större matarleder utanför och med återvändsgator in i området. Centrumanläggningen ligger centralt i området omgärdat av grönområden. All service, både kommersiell och offentlig, är samlad till en byggnad förutom en senare uppförd hälsocentral. Flera verksamheter som bibliotek och fritidsgård är populära och viktiga mötesplatser. Bygganden sluter sig inåt och har flera otydliga entréer. Dagligvaruaffären RIMI känner av konkurrensen från närliggande handelsetableringar. Vintern 2001 öppnade ICA en stor-marknad i stadsdelens direkta närhet. RIMI-butikens läge centralt i området och långt från alla större stråk försvårar centrumets dragningskraft. Genom åren har en del servicefunktioner som post och bank försvunnit. Andersberg är en stadsdel med många svaga hushåll boende i de allmännyttiga flerbostadshusen nära centrum. Men inom stadsdelen finns också småhus så väl egna som bostadsrätter. Brottsligheten i Andersberg är relativt hög jämfört med andra större stadsdelar i Gävle. Skadegörelsen koncentreras framför allt till området kring centrum. För att sätta in Andersberg i ett sammanhang redovisas en bakgrund till Gävle och framväxten av stadsdelscentra i staden. Idag finns, förutom Andersberg, tre andra större stadsdelscentra i Gävle: Bomhus, Brynäs och Sätra centrum. Runt om Andersberg finns större handelsetableringar inom dagligvaruhandeln. Det mesta av sällanköpshandeln i Gävle sker i centrum eller Valbo köpcentrum, några kilometer utanför stan. Utvecklingsmöjligheterna för Andersbergs centrum beskrivs som olika ytterlighetsscenarier. En avveckling av Andersbergs centrum kan bli verklighet om fler verksamheter försvinner från centrumet. Frågan är också aktuell på grund av den offentliga servicens besparingskrav och handelns snabba strukturomvandlingar. En expansion av centrumet är också möjlig med syftet att locka dit fler besökare. Läget centralt i området, långt från större bilorienterade stråk är en nackdel. Just läget inne i området kan tala för en flytt av centrum till de större stråken för att på så sätt kunna konkurrera med närliggande handelsetableringar. En förtätning i och kring centrum är möjlig och skulle ge flera positiva effekter i form av ett större kundunderlag och mer livfullhet kring centrumområdet. Planförslaget innebär att centrumanläggningen öppnas upp för att få ett tydligare stråk genom stadsdelen. Utbudet av service i stadsdelen koncentreras och riktas ut mot torget. Den offentliga platsen i form av ett utomhustorg får en viktigare funktion som mötesplats och kopplas samman med det centrala grönområdet. Genom att förtäta och bygga på centrumhuset med nya bostäder och verksamheter skapas en funktionsblandning samt ett bättre underlag för det befintliga utbudet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)