Hur framställs kristendomen i lärobokstexter för grundskolans årskurser1-3? : En jämförande läromedelsanalys

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT

Författare: Angelica Grönesjö; Emelie Knutsson; [2021]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Religionsämnet i Sverige har sina rötter djupt rotade i en kristen luthersk tradition. Viktigaskeden i historien har inneburit att Sverige förändrats från ett enhetligt kristet land till ett mångkulturellt och sekulariserat land. I dagens religionsundervisning ställer läroplanen krav på att undervisningen ska vara icke-konfessionell men samtidigt också förmedla det kristnaarvet. I religionsundervisningen är det läroboken som har visat sig vara det läromedel som mestadels används som undervisningsmaterial. Tidigare forskning om hur kristendom framställs i läroböcker för religionsämnet har främst inriktat sig mot gymnasieskolan men iden här läromedelsanalysen ligger fokus på läroböcker för grundskolans tidigare år då elevernas identitetsskapande börjar tidigare än så. Avsikten med den här studien är att utifrån kritisk diskursanalys ta reda på hur religionsläroböcker som används i grundskolans årskurs 1-3 framställer den kristnareligionen. Det ligger även ett intresse i att ställa läroböckerna mot varandra för att få inblick i eventuella skillnader och likheter som kan finnas i skolans läromedel. Som stöd i undersökningen ställs följande övergripande frågeställningar: Hur ser textens struktur och innehåll ut, vilka kunskaper förmedlar texten samt hur förhåller sig läroböckerna till läroplanen och skolans riktlinjer om en likvärdig och objektiv utbildning? För att besvara frågeställningarna har Norman Faircloughs kritiska diskursanalys använts. Genom ett strukturerat arbetssätt har varje steg i Faircloughs modell använts vilka innefattar språkanalys, tolkning av den diskursiva praktiken och slutligen den sociala praktiken. Det ger framförallt en kvalitativ bild av verkligheten och hur den förmedlas men det förekommer även inslag av det kvantitativa då studien undersöker hur stor plats kristendomen tar i relation med de andra religionerna i läroböckerna. Det som framkommer av studien är att kristendomen ges mer utrymme i läromedelstexterna än andra religioner och får även företräde. Läroböckerna förhåller sig bra till det centrala innehållet i läroplanen men en avsaknad av livsfrågor kan konstateras. Lärarens roll har visat sig vara viktig, då texterna inte är utformade för att eleverna själva ska förstå dess innehåll. Vidare framställs kristendomen som mer inbjudande i böckerna med hjälp av multimodal text. Likt tidigare studier kan vi fastställa att det finns en inre motsättning i läroplanen som dels ställer krav på lärande om religioner samtidigt som det kristna arvet ska förmedlas, vilket gör det svårt för lärare att vara objektiva i sin undervisning.  

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)