DEN PSYKOSOCIALALÄMPLIGHETSPRÖVNINGEN : Är två föräldrar alltid bättre än en?

Detta är en Kandidat-uppsats från Örebro universitet/Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap

Sammanfattning: Studien utgår från en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer med utredare somutför den psykosociala lämplighetsprövningen inför assisterad befruktning med doneradekönsceller inom fertilitetsvården. Sammantaget intervjuades sex stycken utredare vilka utförden psykosociala lämplighetsprövningen inom olika sjukhusregioner i Sverige. Studien ämnarundersöka likheter och skillnader i den psykosociala lämplighetsprövningen beroende påfamiljeform och region. Studien ämnar även att undersöka utredares upplevdahandlingsutrymme där en tematisk analys används tillsammans med Giddensstruktureringsteori, begreppet handlingsutrymme innefattande en normativ praktik. Resultatetvisar att handlingsutrymmet är stort för de utredare som utför den psykosocialalämplighetsprövningen. Utredarna upplever att lagar, regler och riktlinjer är delvistolkningsbara och som både utökar och begränsar handlingsutrymmet. Även faktorer somorganisationens utformning och utredarens egna handlande påverkar handlingsutrymmet.Då resultatet och analysen visar att lagen är tolkningsbar bidrar det till att regioner har stortutrymme att utforma den psykosociala lämplighetsprövningen olika vilket bidrar till att utredareinom olika regioner har olika stort handlingsutrymme. Analysen visar att tvåsamhetsnormen ärframträdande i den psykosociala lämplighetsprövningen. Resultatet och analysen visar även attdet finns skillnader i den psykosociala lämplighetsprövningen beroende på familjeform ochregion.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)