Jämförelse mellan tvådimensionell- och tredimensionell ekokardiografi : Avseende vänsterkammarvolym och ejektionsfraktion

Detta är en Kandidat-uppsats från Jönköping University/HHJ, Avdelningen för naturvetenskap och biomedicin

Sammanfattning: Ultraljud är en metod som kan användas för att bedöma hjärtfunktionen, en så kallad ekokardiografi undersökning. Ekokardiografi är en svårbemästrad metod som är mycket beroende av handhavaren. Tvådimensionell ekokardiografi är en etablerad metod som används inom klinisk diagnostik. Idag är även tredimensionella registreringar möjliga att utföra, men bör endast utföras av en erfaren handhavare och på patienter med adekvat bildkvalitet. Syftet med studien var att jämföra vänsterkammarvolym och ejektionsfraktion mellan tvådimensionell och tredimensionell ekokardiografi. Även intraobservatörsvariation hos två oerfarna handhavare har granskats.  I studien inkluderades 46 försökspersoner med normal sinusrytm och inga kända hjärt- och kärlsjukdomar. Vänsterkammarvolym och ejektionsfraktion beräknades med hjälp av Siemens automatiska funktioner eSie Left Heart och eSie LVA. Studiens resultat visade att det föreligger det en signifikant skillnad mellan tvådimensionell- och tredimensionell ekokardiografi för både vänsterkammarvolym och ejektionsfraktion. De tredimensionella mätningarna gav en större vänsterkammarvolym men mindre ejektionsfraktion jämfört med de tvådimensionella mätningarna. Intraobservatörsvariationen för tredimensionell ekokardiografi gav en större standardavvikelse för vänsterkammarvolym hos båda handhavarna jämfört med tvådimensionell ekokardiografi. För ejektionsfraktionen fick handhavare 1 samma standardavvikelse mellan metoderna medan handhavare 2 fick en större standardavvikelse i tredimensionell ekokardiografi. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)