Genusstrukturer inom det akademiska fältet i Sverige : Kvinnors och mäns relationer till det akademiska fältets ekonomiska och akademiska kapital

Sammanfattning: Uppsatsen undersöker genusstrukturer inom det akademiska fältet i Sverige genom analyserav kvinnliga och manliga akademikers relationer till det ekonomiska och akademiska kapitaletinom fältet. Teoretisk utgångspunkt är Pierre Bourdieus teori om habitus, symboliskt kapitaloch fält. Traditionellt kvinnliga och manliga forskningsintressen hos kvinnliga och manligaprofessorer undersöks i relation till deras föräldrars utbildning. Uppsatsen visar att kvinnors och mäns olika intressen är relaterade till ekonomiskt ochakademiskt kapital inom kvinnligt och manligt dominerade delar av fältet. Undersökningen avforskningsintressen visar att kvinnor tenderar att intressera sig mindre för traditionellt manligaforskningsområden jämfört med män även då de arbetar inom samma vetenskapsområde.Kvinnor är mindre intresserade än män av att forska om ekonomi, naturvetenskap och teknik.Skillnaderna mellan kvinnor och män ökar när deras mödrar eller fäder har en lägreutbildning, när mödrarna har en mer traditionellt kvinnlig utbildning eller när deras fäder haren mer traditionellt manlig utbildning. Analyserna av det akademiska fältet visar också att de mest kvinnligt domineradevetenskaperna är fattigast på ekonomiskt och akademiskt kapital, medan de manligtdominerade vetenskaperna har de största tillgångarna i form av ekonomiskt och akademisktkapital inom det akademiska fältet. Vetenskapsområden där kvinnor dominerar inomprofessorskåren har låg tillgång till ekonomiskt kapital i form av forskningsanslag. Därkvinnor dominerar som professorer och lektorer är tillgången till professurer, lektorat ochdoktorandtjänster låg. Relationerna mellan forskningsintressen och resurser inom det akademiska fältet tolkasutifrån en teori om en reproduktion av en kvinnlig respektive manlig habitus. Reproduktionenäger rum inom familjen genom överföring av kulturellt kapital från föräldrarna. Döttrartenderar att sakna kulturellt kapital från fäderna medan söner tenderar att ärva fädernaskulturella kapital. En konsekvens av reproduktionen av en kvinnlig och manlig habitus är attkvinnor tenderar att orientera sig mot vetenskapliga områden som är fattiga på ekonomisktoch akademiskt kapital medan män orienterar sig mot områden som har mycket större tillgångtill dessa kapitalslag. Skillnaderna i kvinnors och mäns forskningsintressen, liksomskillnaderna i tillgången till ekonomiskt och akademiskt kapital inom kvinnligt respektivemanligt dominerade delar av det akademiska fältet, tenderar att stå i samklang med demhistoriska könsarbetsdelningen, där kvinnor i lägre utsträckning tagit del i ekonomiskamarknader och har haft lägre tillgång till ekonomiskt kapital jämfört med män. Detakademiska fältet reproducerar därför genusstrukturer i samhället.