Prissättning av fjärrvärme - Är en avspegling av ett fjärrvärmebolags kostnader i priset rimlig och önskvärd?

Sammanfattning: Fjärrvärme utgår från en väldigt enkel idé; att förse ett område med uppvärmning genom en gemensam pannanläggning där vatten värms upp och distribueras till anslutna kunder. I Sverige står fjärrvärmen för över hälften av all uppvärmning. Det pris och den prismodell fjärrvärmebolagen använder för att ta betalt för fjärrvärmen är av stor betydelse för både kunder och fjärrvärmebolagen. Priset och prismodellen påverkar givetvis fjärrvärmens attraktionskraft gentemot konkurrerande uppvärmningsalternativ, men ger också fjärrvärmebolagen en möjlighet att styra hur dess intäktsströmmar ser ut. Därutöver skickar prismodellen även signaler till kunderna som kan påverka dess beteende. Tidigare studier har indikerat att fjärrvärmebolagens priser inte tycks spegla de underliggande kostnaderna för produktion och distribution av fjärrvärmen i särskilt hög grad. Detta har vidare ansetts innebära primärt två problem. För det första innebär det en ökad risk för fjärrvärmebolagen då intäkterna inte alltid står i relation till kostnaderna. För det andra innebär det att kunderna kan göra suboptimerande val då de inte vet, eller påverkas, av den verkliga kostnaden för dessa val. Ett sådant system blir ofördelaktigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Denna rapport syftar till att öka förståelsen för fjärrvärmeprisets utförande idag. Särskilt fokus riktas mot företagens spegling av kostnader i priset då det i enlighet med texten ovan framhävts som en svaghet hos dagens prismodeller. Arbetet har skett genom studera teori relaterad till området, tidigare studier kring fjärrvärme, en intervjustudie där tre stycken fjärrvärmebolag ingått, samt genom insamling av sekundärdata gällande intäkter och kostnader för Sveriges fjärrvärmebolag. Resultatet från dessa har sedan analyserats utifrån fyra stycken formulerade forskningsfrågor. Rapporten visar att en jämförelse mellan ett fjärrvärmebolags kostnader och dess prismodell inte är trivial. Hur väl en överensstämmelse som kan identifieras beror såväl på vilket tidsperspektiv man avser som på aktuella priser för bränsle, el och elcertifikat. Bland de intervjuade bolagen har det generellt visat sig att de fasta intäkterna, på årsbasis, inte speglar de fasta kostnaderna man har. Detta har även visat sig gälla för det genomsnittliga fjärrvärmebolaget i Sverige, dock under en rad antaganden vilka finns beskrivna i rapporten. Rapporten visar vidare att de intervjuade bolagen är väl medvetna om den situation som råder och samtliga intervjuade företag har nyligen ändrat sin prismodell eller har planer på att ändra den inom kommande år. De förändringar som genomförts, eller kommer att genomföras, tycks också delvis ha stöd i den teori som finns på området. Detta gäller till exempel debitering efter uppmätt effekt och säsongsdifferentiering av priset. Som förklaring till varför prismodellerna ser ut som de gör har flera faktorer identifierats. Bland annat kan de ha påverkats och begränsats av: tekniska möjligheter, kunders invanda och förväntade prisnivåer, det faktum att komplexa prismodeller är svåra för kunderna att förstå, att många kunder efterfrågar en stor andel rörligt pris, samt att det finns påtryckningar från samhället att det skall löna sig att energieffektivisera och spara. Implikationen av detta kan innebära en ökad riskexponering för fjärrvärmebolagen samtidigt som det inte skickar rätt signaler till kunderna, vilket kan leda till ett sämre systemutnyttjande.