Rotröta i Sverige enligt Riksskogstaxeringen : en beskrivning och modellering av rötförekomst hos gran och björk

Sammanfattning: Rotröta i träd medför stora årliga skador och därmed kostnader för det svenska skogsbru­ket. Siffror som brukar nämnas i sammanhanget är 500-1000 Mkr/år. Exempel på orsaker till dessa kostnader är nedklassning av virke, tillväxtförluster, ungskogsdöd, tidigarelagda avverkningar och ökade stormfällningar. Syftet med denna studie var att analysera förekomsten av rotröta hos gran, tall och björk fördelat på ett antal ståndorts-, bestånds- och trädvariabler. Resultaten redovisades för hela landet och uppdelat på regioner. Med hjälp av logistisk regressionsanalys togs en modell för att skatta sannolikheten att ett träd är drabbat eller kommer att drabbas av ro­tröta fram. Det material som använts är provträd av gran, tall och björk från Riksskogstaxeringens tillfälliga odelade provytor under åren 1993-1998. Materialet är för ändamålet det bästa tillgängliga. Data är objektivt inventerat och rikstäckande. Ståndorts-, bestånds-och träd­ variabler registreras på cirkulära provytor. Förekomst av rotröta hos provträd registreras på borrspån insamlade med en tillväxtborr 1,3 m över marken. Funktioner för att skatta sannolikheten att ett träd är rötat togs fram med proceduren steg­ vis logistisk regression i statistikprogrammet SAS 6. 12. Sambandet mellan rotröta och oberoende variabler redovisades i diagramform. Kartor beskrivande den geografiska vari­ ationen av rotröta i Sverige för respektive trädslag har framställdes med hjälp av GIS­ prograrnmet ArcView. Resultaten visade att granen är värst drabbad i region 4 vilket ungefär motsvarar norra götaland och upp till Limes Norrlandicus (9,7% av provträden) och minst drabbad i regi­ on 3 dvs Värrnlands-, Dalarnas- och Gävleborgs län(6,3% av provträden). Tall var så gott som förskonad från rotröta. Inte i någon av Riksskogstaxeringens regioner översteg an­ delen rötskadade provträd l%. Björken var värst drabbad av de tre trädslagen och rötfö­rekomsten varierade mycket mellan regioner. Högst andel rötskadade björkar återfanns i nordväsligaste Sverige dvs region l (18,4% av provträden) och den lägsta andelen svara­de region 4 för (7,3% av provträden). Brösthöjdsdiameter, ålder, marklutning samt träd­höjd korrelerade med rotröta och förekom i flera av de framtagna funktionerna. Vid vali­dering av funktionerna, som skedde med data från 1999 års Riksskogstaxering konstate­ rades att prediktionen av rötförekomst för gran och tall var tillfredsställande på regional nivå. Ingen av de framtagna funktionerna fungerade tillfredsställande på trädnivå. Det bör beaktas att resultaten avser provträd, vilka är slumpvis utvalda proportionellt mot trädens storlek, och resultaten avser därför inte den sanna fördelningen av rötförekomst i Sveriges skogar. Resultaten avser däremot de grövre och därmed värdefullaste träden. Vid tillämpning av funktioner har detta urvalsförfarande ingen större betydelse. Det före­ligger en risk att vissa träd som har röta i stubbhöjd ej har det i brösthöjd. Det är också svårt att identifiera rotröta i sina tidigaste stadium.