En studie om intern kommunikation i distribuerad agil systemutveckling : Utmaningar och kritiska framgångsfaktorer

Sammanfattning: Agil systemutveckling och distribuerad systemutveckling är två fenomen som båda växer i popularitet. Flera av de värderingar som agil systemutveckling förespråkar innebär dock vissa utmaningar i kombination med distribuerad systemutveckling, med andra ord distribuerad agil systemutveckling. Kunskapen om distribuerad agil systemutveckling är emellertid i dagsläget låg, liksom hur man går till väga för att göra distribuerade agila projekt framgångsrika. Studien antar av den anledningen en vertikal karaktär för att ingående utreda och beskriva naturen av den ofta största utmaningen i distribuerad agil systemutveckling, nämligen kommunikationen mellan människor (Gurram & Goud Bandi 2012), samt identifiera kritiska framgångsfaktorer med hänsyn till dessa utmaningar. Studien är dessutom avgränsad till intern kommunikation och upplevelser hos svenska leverantörer som arbetar med distribuerad agil systemutveckling i projektform. För insamling av data har studien antagit en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. En analysmodell har också utformats och använts i olika steg under forskningsprocessen. Två företag har deltagit i studien och antalet respondenter har uppgått till sju personer sammanlagt. Dessa respondenter har, förutom en matchning mot studiens avgränsning, olika roller i den agila projektorganisationen för att tillfredsställa det kunskapsmässiga djup som studien avser att omfatta med hänsyn till problemområdet. De flesta utmaningar i distribuerad agil systemutveckling har visat sig bero på den distribuerade naturen av de projekt som tillämpar metoden, såsom bristen på kroppsspråk, undermålig ljudkvalitet i ljud- och videokonferenser, språkbarriärer och kulturskillnader. Bland de kritiska framgångsfaktorer som studien har identifierat och bedömt som särskilt betydelsefulla ingår bland annat videokonferenser med intresse för att fånga projektmedlemmars kroppsspråk, användning av hårdvaror med bra kvalitet för uppspelning och upptagning av ljud, en högre grad av skriftlig kommunikation med projektmedlemmar som är mindre bra på att tala engelska samt en större öppenhet om vilka förväntningar som ställs på kommunikationen från andra samlokaliserade projektorganisationer och de projektmedlemmar som ingår i dessa.