Skälig levnadsnivå eller inte, det är frågan. : En kritisk diskursanalys.

Sammanfattning: Denna studie undersöker vilka diskurser om begreppet ”skälig levnadsnivå” i socialtjänstlagen som finns i förvaltningsrättslig praxis med avseende på särskilt boende för äldre. Materialet som används i denna studie omfattar domar från högsta instans (Högsta förvaltningsdomstolen och tidigare Regeringsrätten) samt kammarrätterna runt om i landet. Analys av rättsfallen har gjorts genom att använda Faircloughs (1992) kritiska diskursanalys för att kunna precisera vilka diskurser som genom diskussioner i domstolarna som kommer till uttryck. Denna studie har haft sociala konstruktioner om makt och språk, ålderism och kritisk diskursanalys som teoretisk referensram vid analysen av resultaten. Resultatet visar fyra olika diskurser i de olika rättsfallen. Diskurserna kring begreppet ”skälig levnadsnivå” är: (i) skälig levnadsnivå som en helhetssyn, (ii) att få bo tillsammans, (iii) den egna viljan, samt (iv) en känsla av otrygghet. Studiens kunskapsbidrag är en djupare förståelse kring hur man ser på äldre och skälig levnadsnivå och hur förvaltningsrätterna resonerar kring vad som är att anse som skäligt. Implikationer för det sociala arbetet är att biståndshandläggare i sina bedömningar ser på hela den äldre människans behov, inte bara till omvårdnadsbehovet.  Denna studie är dock förhållandevis liten och resultaten ska bedömas i enlighet med detta. Studien har ändå visat, att det finns anledning till att fördjupa sig i ämnet, i framtida studier.