Ramnäs Nilsgård 133 : ett förslag för att bevara kulturvärden med anpassning till samtida skötselförutsättningar

Sammanfattning: Detta arbetet handlar om hur olika värden kopplade till trädgården till Ramnäs Nilsgård 133 kan bevaras så att trädgården kan fortsätta vara en viktig plats för människor med anknytning till den. Ramnäs Nilsgård 133 är beläget i Ramnäs by, Göteryds socken, mellan E4 och södra stambanan i höjd med Älmhult. Byn utgörs till stor del av äldre smågårdar, där vissa fortfarande drivs som deltidsjordbruk. Landskapet präglas av betade hagar, gamla ekar, sjön och slutna granskogar. Enda fram till 1950-talet var många av gårdarna här nästan helt självförsörjande på livsmedel, och då var trädgården viktig för att hushållsekonomin skulle gå ihop. Sedan dess har mycket förändrats. Trädgårdarnas betydelse är idag något annat än den tidigare har varit. Samtidigt som trädgårdarna fått en annan funktion, består dock en del av dess tidigare värden. Genom litteraturstudier, analyser av historiska kartor och fotografier samt en rad genomförda intervjuer har jag sammanställt en historik för den här trädgården från slutet av 1800-talet fram till idag. När laga skifte verkställes i byn 1864 och huset fick sin nuvarande plats var självförsörjningsgraden för livsmedel i princip fullständig på gårdarna i Ramnäs. Trädgårdarna hade då en stor ekonomisk betydelse för hushållet. I takt med att nödvändigheten att producera mat lokalt försvunnit, har trädgårdarnas ekonomiska betydelse minskat. På 1960-talet styckades Ramnäs Nilsgård 133 av från åkrarna runt fastigheten för att bli en fritidsbostad. Sedan dess har fastighetens trädgård vuxit i storlek, i samband med att delar av de omkringliggande åkrarna omvandlats till trädgård. Till skillnad från den generella utvecklingen i svenska trädgårdar fortsatte nyttoodlingen i den här trädgården i omfattande utsträckning även under senare delen av 1900-talet. Under 2000-talet har den mesta nyttoodlingen försvunnit och trädgårdens betydelse handlar idag mer om att vara en plats för rekreation. Trädgården har under flera decennier utgjort en viktig samlingspunkt för min släkt. I kapitlet om trädgårdens värde och betydelse genomförs en värdeanalys baserad på Axel Unnerbäcks kulturhistoriska värderingsmetod (2002) och flera personer med anknytning till Ramnäs Nilsgård 133 intervjuas angående trädgårdens betydelse för dem. Trädgårdens tillskrivna värde och betydelse i den litteratur som använts för uppsatsen diskuteras också. Uppsatsen innehåller förslag på åtgärder och skötsel med målet att bevara en del av de värdena som trädgården besitter. Förslagen handlar till stor del om att förenkla skötseln för lägre trädgårdsambitioner men samtidigt bevara den mindre krävande nyttoodlingen i form av bär och fruktträd. Även det som är kvar av trädgårdens hortikulturella växter föreslås bevaras. Trädgårdens primära funktion är idag helt annorlunda jämfört med vad den tidigare har varit. För att trädgården ska behålla sin betydelse är det avgörande att den fortsätter brukas för nyttoväxter i viss omfattning. Genom att de fortsätter odlas kan traditionen leva vidare och trädgården kan fortsätta skapa en kontakt med det förslutna och dess sammanhållande kraft för familjen kan bestå.