Effekterna av fysisk träning hos personer med kronisk stroke, 3 år efterinsjuknandet : – En systematisk kritiskt litteraturöversikt

Detta är en Kandidat-uppsats från Linköpings universitet/Institutionen för hälsa, medicin och vård

Sammanfattning: Bakgrund: Stroke är en cerebrovaskulär sjukdom som kan resultera i omfattande neurologiska skador och därtill en hög grad av mortalitet. Fysisk aktivitet och träning har visat sig vara viktig vid den akuta samt subakuta behandlingen av stroke. Det vetenskapliga stödet för träning vid stroke i ett senare skede är inte fullt efterforskat. Syfte:  Syftet med studien var att undersöka och sammanställa kunskapsläget över huruvida gång-, aerob- och muskelstärkande träning påverkar gångförmågan hos personer med stroke tre år eller mer efter insjuknande. Metod: Arbetet är en systematisk kritisk litteraturöversikt. Sökningar genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl via blocksökning samt Pedro med sökorden ”chronic stroke” and ”exercise”, vilket efter granskning resulterade i 10 studier. De parametrar som analyserades var gångförmåga.  Resultat: Gång-, aerob- och muskelstärkande träning har visat sig ha positiv signifikant effekt på gångförmåga där underlaget bedöms ha måttlig tillförlitlighet.  Konklusion: Det vetenskapliga stödet för gång- aerob- och muskelstärkande träning avseende gångförmåga 3 år eller mera efter insjuknande bedöms ha måttlig tillförlighet och är signifikant. Författargruppen bedömer att mer forskning på strokepatienter i ett senare skede gällande fysisk träning behövs.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)