Platsens betydelse för växtnäringsläckage från jordbruksmark i Sverige

Sammanfattning: Växtnäringsläckage av kväve (N) och fosfor (P) från jordbruksmark tillför näringsämnen till hav och vattendrag. Det är viktigt att minska transporten av N och P av flera anledningar, då det bland annat är en stor bidragande faktor till övergödning. Fyra fält i nord-sydlig gradient från SLU:s Observationsfält på åkermark, som samlat in data sedan 1970-talet har undersökts i denna litteraturstudie och dataanalys. De fyra fälten representerar olika jordarter, växtodling och säsongsvariation. Programmet undersöker växtnäringsläckage, avrinning och odlingsåtgärder. Dräneringsvattenprover har insamlats varannan vecka med flödesproportionell provtagning, före installation av flödesproportionell provtagning togs manuella vattenprover. Analys gjordes av totalkväve (TN) och totalfosfor (TP). Fältet med störst transport och högst koncentration i dräneringsvattnet av TN karaktäriserades av mildare vintrar då fältet är beläget i södra Sverige, stor kornstorlek hos jordarten, stor nederbördsmängd och stor avrinning samt spannmål- och potatisodling. Fältet med störst transport och högst koncentration av TP karaktäriserades av erosionskänslig jordart med stor andel ler. Odlingen bestod av spannmålsproduktion. Störst utlakning av TP sker under höga flöden vid snösmältning.