Tidsdriven aktivitetsbaserad kostnadskalkyl för samordnad livsmedelsdistribution i Falköping kommun - Analys för lokal logistik

Sammanfattning: Falköpings kommun har som mål att samordna sina livsmedelsflöden till de kommunala enheterna (exempelvis skolkök) för att uppnå en långsiktigt hållbar logistik lösning. Införande av en samordnad varudistribution får olika konsekvenser beroende på tidigare flöden, antal leverantörer, storlek och beställningsvolymer hos köken med mera. Många kommuner har infört en samlastningsterminal med positiva effekter med hänseende på miljö och säkerhet. Dock är det många kommuner som inte tar till vara på den potential en samlastningsterminal har vad gäller ökad utveckling mot de egentliga kunderna, det vill säga köken och dess personal. Falköping vill förutom att skapa förbättringar för kökspersonalen, öka intaget av lokalt producerad mat genom införandet av en samordnad varudistribution, vilket leder till den problemformulering som ligger till grund för detta examensarbete: Skapa ökade förutsättningar för intag av lokalt producerad mat samt i köken ökat arbete med värdeskapande aktiviteter genom att analysera en, från flödeskedjan uträknad, tidsdriven aktivitetsbaserad kostnadskalkyl med hänsyn till olika utvecklingslinjer. Falköping har valt att mellan 2012-2014 satsa på samlastning från fyra leverantörer och dess varuflöden. Genom en tidsdriven aktivitetsbaserad kostnadskalkyl har författaren beräknat kostnaden för att samordna och distribuera dessa fyra flöden. Aktiviteter i flödena är identifierade och ger beroende på tid och kvantitet olika aktivitetskostnader, vilka har sammanställts i en så kallad logistikprislista. Författaren har med dessa fyra flöden som grund byggt upp en kalkyl med tre gränssnitt: samlastningsterminal, tillagande kök och mottagande kök. Resultatet i kalkylen visar på en kostnad för samlastning och distribution på 836 000 kr vilket speglar cirka 8 procent av inköpsvolymen. Vidare har kalkylen använts i syfte att se till utvecklingslinjer som går i linje med problemformuleringen. Effekterna av de olika utvecklingslinjerna består av mjuka och hårda mervärden. Hårda mervärden i form av förändringar i kostnader och mjuka mervärden i form av förändringar i miljö, säkerhet, tid med mera. Slutsatsen i denna studie visar att en samlastningsterminal kan erbjuda förenklade processer för lokala producenter samt att många av de identifierade utvecklingslinjerna får en positiv effekt på köken, i form av mjuka mervärden. Kostnader för genomförandet av en utvecklingslinje sätts i förhållande till de mjuka mervärden utvecklingslinjen medför, där kommunen själva får göra avvägning på kort och lång sikt. Författaren anser att kommunen utan merkostnad kan införa användning av SRS-lådor. Ett införande av SRS-lådor påverkar de mjuka mervärdena genom att de minskar icke värdeskapande aktiviteter ute vid köken samt öppnar för ytterligare fortsatt utvecklingslinjer, exempelvis, hantering av konsumentförpackningar, kontroller via RFID-taggar med mera. Det underlättar också resursflödet för lokala producenter. Övriga utvecklingslinjer som identifierats av författaren avser inkludering av interna transporter, ompackning på terminal samt leverans till rätt plats i lagret. Alla dessa sker till en ökad kostnad för kommunen. En kostnad som således bör ställas i förhållande till mjuka mervärden.