Personlig assistans : arbetsplatslärande i relation till kompetens och upplevd självförmåga

Sammanfattning: Personliga assistenter agerar i en socialt isolerad arbetsmiljö där kompetenskraven är högt ställda i relation till de lärandemöjligheter som finns, vilket gör att denna studie söker etablera en bredare kartläggning av yrkesgruppens arbetsplatslärande och kompetens samt hur dessa samvarierar. Studien har huvudfokus på ett pedagogiskt perspektiv, vilket kompletteras med inslag av psykologiska teorier. Metoden utgår från att 26 respondenter anställda i tre av Sveriges större företag, verksamma inom personlig assistans, har svarat på en enkätundersökning online. Enkäten består av tre mätverktyg; ett för informellt lärande, ett för kompetens och ett för upplevd självförmåga i yrket. Mätverktygen uppnår god intern konsistens med Cronbachs alpha mellan 0,77 – 0,93. De genererade svaren analyseras genom univariat- och bivariatanalys. Resultaten visade att respondenterna graderade det informella lärandet förhållandevis lågt, medan kompetens och upplevd självförmåga skattades högt. En stark positiv korrelation påvisades mellan kompetens och upplevd självförmåga. Mellan informellt lärande och kompetens förelåg ingen korrelation, medan det till upplevd självförmåga i yrket uppmättes en svagt positiv korrelation, vilket till viss del går emot det teoretiska materialet. Samtidigt kan det bero på att variabeln upplevd självförmåga i yrket är en medierande variabel till sambandet mellan informellt lärande och kompetens. Å andra sidan återfanns även starkt positiva korrelationer mellan informellt lärande och kompetens bland de yngre åldersgrupperna medan äldre åldersgrupper uppvisade negativa korrelationer. Vilket pekar mot att ålder är en modererande variabel till sambandet mellan informellt lärande och kompetens.