Effektivisering av aktiviteterna i ett internt logistikflöde : En fallstudie på Stora Ensos bruk i Skoghall

Sammanfattning: Under senare år har Stora Enso sett en stadig och ökande efterfrågan. För att möjliggöra en ökad produktion framöver, ska en investering göras vid ena kartongmaskinen på Skoghalls bruk. En ökad produktion ställer krav på att det efterföljande flödet fungerar väl och idag, upplever företaget att dagens interna logistikflöde inte alltid fungerar problemfritt. För att öka förutsättningarna för att hantera produktionsökningen, finns det därför ett intresse av att undersöka aktiviteterna i det studerade flödet och se var slöseri uppstår för att kunna reducera eller eliminera dem. Syftet med studien är därmed; Ta fram rekommenderade åtgärdsförslag för hur aktiviteterna i Skoghalls bruks internlogistik kan effektiviseras. Studien utgick ifrån tre huvudfrågor: Vilka slöserier finns det kopplat till brukslagret och Vänerterminalen och var förekommer dem?, Vilka åtgärdsförslag finns för de identifierade slöserierna? och Vilka av de identifierade åtgärdsförslagen rekommenderas för Skoghalls bruk?. Den första huvudfrågan besvarades genom att en kartläggning av nuläget gjordes med inspiration från de två första stegen av en värdeflödesanlys och ett spagettidiagram. Kartläggningen baserades på intervjuer, observationer och datainsamling som genomfördes på såväl brukslagret som Vänerterminalen. Intervjuerna genomfördes med anställda som antingen arbetade operativt eller administrativt i brukslagret och Vänerterminalen, för att få en heltäckande bild över hur aktiviteterna genomfördes och var slöserier uppstår i aktiviteterna. Utifrån informationsinsamlningen togs sju födeskartor fram som innehöll tidsmätningar för de olika aktiviteterna. Baserat på kartläggningen och sammanställningen av informationsinsamlingen identifierades slöserier kopplat till aktiviteterna. Totalt identifierades fem olika typer av slöserier vilka var: onödig transport, defekta produkter, onödig rörelse, väntan och lager. För att besvara den andra huvudfrågan genomfördes först en rotorsaksanalys, med hjälp av metoderna 5 varför och fiskbensdiagram, där rotorsakerna till slöserierna identifierades. Baserat på rotorsakerna, togs nio åtgärdsförslag fram som ämnade reducera slöserierna och därmed effektivisera aktiviteterna i det studerade systemet. Slutligen besvarades den sista huvudfrågan med hjälp av ett insats-verkan diagram där åtgärdsförslag rekommenderades utifrån förväntad effekt och insats. Baserat på förväntad effekt respektive insats definierades åtgärdsförslagen som genomförbar, möjlig, överväga och avfärda. Sammanfattningsvis beslutades fyra åtgärdsförslag som genomförbara vilka rekommenderades i första hand. Vidare beslutades tre åtgärdsförslag som möjliga vilket innebär en lägre effekt än de genomförbara och de rekommenderas därför i andra hand. Två åtgärdsförslag beslutades för att övervägas, vilka kännetecknas av både en hög insats och effekt och rekommenderas därför till att undersökas vidare för att se om insatsen kan reduceras innan åtgärdsförslaget blir aktuellt. Inget åtgärdsförslag bedömdes ha så pass låg effekt i kombination med hög insats att det bör avfärdas. I figur 1 nedan ses en sammanställning av de framtagna åtgärdsförslagen.