Energikartläggning av Kungsängsverket

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för geovetenskaper

Författare: Hedda Bothin; Sofia Ejderby; Oliver Ekesiöö; Anton Lilja; < [2021]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: I den här rapporten utvärderades det biologiska reningssteget på Kungsängsverket i Uppsala utifrån energiförbrukningen. På Kungsängsverket är det biologiska reningssteget det mest energikrävande och står för över 50 % av all energiförbrukning. Syftet med denna rapport var att kartlägga och studera energianvändningen vid Kungsängsverket. Studier har gjorts över vilka nyckeltal som är lämpliga att använda för att rättvist beskriva energiförbrukningen vid det biologiska reningssteget. Nyckeltalen presenteras som kvoter mellan energiförbrukningen och en parameter som kan kopplas till reningsverkets prestanda. Därefter gjordes en kartläggning av energianvändningen för det biologiska reningssteget. Energikartläggningen utgick ifrån de olika anläggningsdelarna och presenterades i framtagna nyckeltal. En litteraturstudie över energieffektiviserande åtgärder som används på andra reningsverk samt resultatet från energikartläggningen har använts för att diskutera åtgärdsförslag för att minska energiförbrukningen.   Nyckeltalen som togs fram genom en litteraturstudie resulterade i kWh/tid, kWh/m3 och kWh/kg-N som bäst lämpade för jämförelse inom det biologiska reningssteget. De mest populära nyckeltalen för jämförelse mellan reningsverk var kWh/m3, kWh/(pe år) och kWh/kg-COD. Den biologiska reningen är uppdelad i tre bioblock som kallas bioblock A, bioblock B och bioblock C. Resultatet från energikartläggningen visade att bioblock C hade högst energiförbrukning och att störst mängd vatten renas där. Bioblock A visade på högst energiförbrukning per behandlad vattenmängd samt behandlad mängd kväve och utsågs därför till det minst energieffektiva bioblocket. Resultatet visade även att bioblock B hade den mest energieffektiva reningen i förhållande till behandlad mängd vatten och kväve. Vidare identifierades blåsmaskiner som den del av reningen som drog mest energi på det biologiska reningssteget. Åtgärdsförslagen som togs fram för Kungsängsverket var att implementera PI-reglering på bioblock A samt byta ut dess blåsmaskiner eller införa impulsiv omrörning för alla bioblock. Nyckelord: Energikartläggning, Reningsverk, Nyckeltal, Biologiskt Reningssteg, Litteraturstudie

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)