Att skapa förutsättningar för stadsliv genom inkluderande design : ett gestaltningsförslag för S:t Eriks torg i Uppsala

Sammanfattning: När städer förtätas bli kvalitativa offentliga rum en viktig faktor för livet i staden. De offentliga rummen är medborgarnas gemensamma resurs. Genom design som verktyg kan alla inkluderas i en stad med god livsmiljö. Det huvudsakliga målet med denna kandidatuppsats är att reda ut hur landskapsarkitektur kan användas som verktyg för att skapa inkluderande offentliga miljöer med stadsliv. Bilar hämmar mänsklig aktivitet. En plats som tas i anspråk av bilar löper stor risk att upplevas ödslig och bli folktom. S:t Eriks torg i Uppsala är ett exempel på en plats med potential att bli ett människovänligt offentligt rum men som i dagsläget används som parkeringsplats och omringas av bilvägar. Genom att studera litteratur hittade vi viktiga gestaltningsprinciper som vi sedan applicerade på S:t Eriks torg i ett gestaltningsförslag. För att få en referens på hur en plats kan utformas inkluderande besökte vi kontoret Mandaworks AB som gestaltat Slussplan i Malmö. Delägaren Martin Arfalk beskrev hur de använde sig av design för att skapa en flexibel och inkluderande gestaltning med exempelvis platsspecifika bänkar. Slussplan fick en ny identitet med sin karaktärsfulla vegetation, sina färgstarka konstverk och sitt flexibla golv av stenmjöl, sammansatt till en dynamisk helhet. Under gestaltningsprocessen inventerade vi platsens förutsättningar och funktioner och analyserade sedan hur vi kan ta bort och tillföra element som skapar förutsättning för stadsliv. Detta kom att resultera i ett nytt gestaltningsförslag för torget. Under arbetet hittade vi viktiga samband mellan tillgänglighet, uteslutande av vissa målgrupper och mänsklig aktivitet i den byggda miljön. För att designa för människor krävs att en förståelse för olika människors behov och förutsättningar. Arkitekter och planerare måste prioritera människor i första hand, i synnerlighet när bilismen under flera decennier hämmat möjligheten till att röra sig fritt och vistas i staden. Genom att tillgängliggöra attraktiva lägen för människor istället för bilar, kan vi som landskapsarkitekter skapa nya innovativa rum för liv och rörelse. Det offentliga rummet ska inkludera alla grupper och individer oavsett exempelvis kön, socioekonomisk status, ålder eller etnicitet.