Skillnader i vårdtyngd på neurointensivvårdspatienter vårdade mellan 2017-2021 : en retrospektiv journalgranskningsstudie

Detta är en Magister-uppsats från Umeå universitet/Institutionen för omvårdnad

Sammanfattning: Bakgrund: Vanliga neurokirurgiska patientgrupper innefattar patienter med intracerebralt hematom, subaraknoidalblödning och traumatisk hjärnskada. Målet för all neurointensivvård är att förhindra sekundära hjärnskador. Intensivvårdssjuksköterskans omvårdnad består av monitorering, administrering av läkemedel och förebyggande av komplikationer. Den patientnära vården utgör större delen av intensivvårdssjuksköterskans arbetsdag och medför hög vårdtyngd. Motiv: Neurointensivvårdspatienter är en särskilt vårdkrävande grupp där upptäckt av små förändringar kan vara livsavgörande. Med den utgångspunkten finns det en vinst med att studera hur den skattade vårdtyngden har förändrats över tid för att optimera intensivvårdssjuksköterskans arbetsbelastning samt minska komplikations- och mortalitetsrisken. Syfte: Jämföra skillnader i skattad vårdtyngd hos vuxna patienter som intensivvårdats för intracerebralt hematom, subaraknoidalblödning och traumatisk hjärnskada med mellan åren 2017-2021 med avseende på inskrivningsdiagnos, kön och förändring över tid. Metod: En journalgranskningsstudie med kvantitativ design och ett konsekutivt urval ur datajournalsystemet Metavision genomfördes. Totalt ingick 865 patienter i studien. Variablerna vårdtyngd per inskrivningsdiagnos, år och kön studerades. Data analyserades i Excel med jämförande ANOVA-test. Resultat: Det fanns ett samband mellan skattad vårdtyngd och inskrivningsdiagnos (p=0,041). Det saknades signifikant skillnad i skattad vårdtyngd mellan könen samt åren 2017-2021. Konklusion: Utöver inskrivningsdiagnos har tidigare studier visat att kön, vikt, antal sviktande organ och tid på dygnet kan påverka den skattade vårdtyngden. Hög vårdtyngd kan äventyra patientsäkerheten. Genom att planera vården efter den skattade vårdtyngden kan intensivvårdssjuksköterskans arbetsbelastning optimeras vilket skulle kunna leda till en bättre arbetsmiljö och lägre mortalitet. Vidare forskning inom området behövs.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)