Prediktorer för högskolelärares avsteg från regler och intention till regelefterlevnad

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Uppsala universitet/Institutionen för psykologi

Sammanfattning: Bakgrund Som statsanställda ska lärare vid Sveriges statliga universitet och högskolor lojalt följa de regler som gäller för verksamheten. Mer kunskap behövs dock kring de faktorer som predicerar högskolelärares förhållningssätt till och arbete i enlighet med det regelverk som gäller i kontakten med studenterna och vid bedömning av studentprestationer. Metod En webbenkätundersökning (n = 3625 svar) genomfördes med syfte att genom bivariat korrelation och multipel regressionsanalys predicera svenska universitets- och högskolelärares (1) rapporterade a-steg från det nationella regelverket i förvaltningslagen och högskoleförordningen respektive (2) intention att följa regelverket. Följande prediktorer ingick i analysen: Upplevda konsekvenser för (3) läraren själv respektive (4) andra om regelverket inte följdes; (5) kollegornas regelefterlevnad; (6) upplevd förmåga och möjlighet att följa regelverket; (7) upplevelse att regelverket är betungande, onödigt och ineffektivt (överbyråkratisering); utbildning i (8) juridik respektive (9) statsvetenskap; (10) organisatorisk rättvisa; (11) studenternas bemötande av läraren; (12) negativ attityd till studenternas rättigheter och ställning. Därutöver ingick de demografiska variablerna (13) kön, (14) ålder och (15) anställningstid. Resultat De erhållna multipla regressionsmodellerna förklarade 25 % av variansen i intention att följa regelverket (ej signifikant bidrag från prediktorerna 8 och 11) respektive 11 % av variansen i avsteg från regelverket (endast signifikant bidrag från prediktorerna 2, 3, 5, 6, 8, 11 och 14). Intention att följa regelverket förklarade ensamt 5 % av variansen i avsteg från regelverket. Slutsats Intention att följa regelverket och avsteg från regelverket kan i viss utsträckning förklaras av studiens prediktorer. Stor andel varians förblir dock oförklarad och effektstorlekarna var genomgående små. Mer preciserade beteenden förmodas ge högre förklaringsvärde i fortsatta studier.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)