Abort - En moralfilosofisk diskussion om rätten att döda ofött liv

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Varje år utförs cirka 30 000 aborter i Sverige. Att utföra abort är inget nytt fenomen, hantverket praktiserades redan under Antiken. Även de grekiska filosoferna Pythagoras, Aristoteles, Platon och Seneca hade funderingar om abortens varande. Åsikterna om abort gick isär även under denna tid. Ett mänskligt foster har redan i tionde graviditetsveckan hunnit utveckla alla inre organ, vilka endast behöver tid och näring för att växa och mogna. I fjortonde veckan är barnet en fungerande mekanism och för tidigt födda barn kan idag räddas i 23-24 veckan. Dagens abortlagstiftning medger abort utan angivande av särskilt skäl upp till vecka arton, efter denna tidpunkt krävs Socialstyrelsens tillstånd. De abortmetoder som står till buds utförs i ett, två eller tre steg. Det finns fem vedertagna positioner i inställningen till abort samt en här nyinförd. Den konservativa, den moderata, den liberala, den radikala och den extrema positionen hör till de tidigare kända metoderna och den här nyintroducerade kallas den ultrakonservativa positionen. Abortens vara eller ej är en moralisk fråga. Det finns olika moralfilosofiska teorier att bygga sitt ställningstagande på. Suum-läran, pliktetiken och utilitarismen ligger till grund för tre olika moralteorier. Moralen kan vara antingen konventionell eller konstruktiv. Den konventionella moralen bygger på social sed och den konstruktiva moralen bygger på rationell argumentation. Abort är en form av avsiktligt dödande av en oskyldig mänsklig varelse och detta är moraliskt fel därför att det finns absoluta och okränkbara värden. Det mänskliga fostret är också en människa, och dess människovärde gör därför att aborten är moraliskt fel. De ofödda barnen har förlänats vissa rättigheter, främst av ekonomisk karaktär, men något absolut rättighet eller garanti att få fortsätta att leva saknar de ofödda barnen, åtminstone så länge graviditeten ej passerat artonde veckan. Abortlagstiftningen är ett aktuellt debattämne även i Riksdagen, och för närvarande diskuteras de könsselektiva aborterna, vilka möjliggörs genom fosterdiagnostikens utveckling. Föremål för debatt är även de sena aborterna som kan komma till stånd därför att ett mänskligt foster inte definieras som barn förrän i vecka 22. Aborträtten bör inskränkas så att abort före utgången av tolfte veckan förenas med speciella villkor, däribland obligatorisk rådgivning. Aborter efter utgången av tolfte veckan skall ej tillåtas. För att minska aborttalet borde samhället arbeta mer för att förhindra att oönskade graviditeter uppstår och även tidigt föra in sexualupplysning i skolans undervisning. Viktigt är också att det redan i skolåldern undervisas i etik och moral, för att motarbeta det moraliska förfall som annars uppstår när ungdomar får växa upp i tron att avlivandet av ofödda barn är helt i sin ordning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)