Värdet av att tillhöra en läsande gemenskap En kvalitativ intervjustudie om hur klasslärare och speciallärare beskriver att de utvecklar läsmotivation, läsintresse och tilltro till sin läsförmåga för elever i lässvårigheter i årskurs 1-3 och hur de samv

Sammanfattning: Tidigare internationell forskning visar att elevers läsmotivation på lågstadiet är den viktigaste förutsägelsen för hur mycket eleven läser, samt att mängden av läsning är av stor vikt både för läsförmågan och för elevernas kunskapsinhämtning i olika ämnen. Tidigare studier visar att elever i lässvårigheter ofta undviker att läsa och får därmed för lite tid att läsa. Dessutom visar tidigare studier att ett rikt utbud av böcker samt att elever i lässvårigheter får delta i gemensam högläsning är viktigt för att utveckla läsmotivation. Vi har inte funnit svenska studier som beskriver hur klasslärare och speciallärare arbetar och samverkar med fokus på att utveckla läsmotivation, läsintresse och tilltro till sin läsförmåga för elever i lässvårigheter i årskurs 1-3 på organisation-, grupp- och individnivå, därav studiens syfte att undersöka hur särskilt skickliga klasslärare och speciallärare beskriver detta arbete. Studiens forskningsfrågor var: Hur beskriver särskilt skickliga klasslärare och speciallärare att de arbetar med elever som är i lässvårigheter i åk 1-3 för att utveckla elevernas läsmotivation, läsintresse och deras tilltro till sin läsförmåga? Hur beskriver klasslärare och speciallärare att de samverkar för att utveckla läsmotivation, läsintresse och tilltro till sin egen läsförmåga för elever i lässvårigheter på organisation-, grupp- och individnivå i årskurs 1-3? Vilka möjligheter och hinder beskriver klasslärarna och speciallärarna i arbetet med att utveckla elevernas läsmotivation, läsintresse och deras tilltro till sin läsförmåga samt i samverkan mellan klasslärare och speciallärare? Studiens teoretiska utgångspunkter var sociokulturell teori, motivationsteorin self determination theory samt ett relationellt perspektiv. Studien utgick från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med en fenomenografisk forskningsansats. Resultatet i studien visar vikten av lärarens eget läsintresse, lärarens engagemang för elevens läsning, att läraren är nära eleven, visar på framstegen samt ger positiv återkoppling för att eleven i lässvårigheter ska känna att hen lyckas och vill fortsätta att anstränga sig. Resultatet visar vidare att framstegen i elevens avkodningsförmåga bygger en bro över till läsmotivation, läsintresse och tilltro till sin läsförmåga. En förutsättning för detta beskrevs av informanterna med att klassläraren dagligen avsätter tid för läsning för alla elever i klassrummet för att på så sätt frigöra tid för klassläraren att kunna ge intensifierat stöd till elever i lässvårigheter. Resultatet visar att klasslärare och speciallärare måste samverka för att tidigt identifiera, ge undervisning, följa upp elever i lässvårigheter och att specialläraren periodvis genomför interventioner med fokus på elevens avkodningsförmåga och läsflyt. Slutligen visar resultatet att den mest motivationshöjande läsningen är lärarens högläsning med elevaktiva textsamtal genom att eleven i lässvårigheter får tillhöra en läsande gemenskap.