Den gröna staden

Sammanfattning: SAMMANFATTNING Detta kandidatarbete behandlar grönska i staden och dess komplexitet. Arbetet ser till vad svensk forskning säger om grönska i staden samt hur Boverket, Plan- och bygglagen och Miljöbalken förhåller sig till detta. Vidare redogör arbetet för hur Malmö inom planering behandlar grönska i staden och hur detta förhåller sig till forskning i ämnet. Studien utgår från ett analytiskt ramverk som bygger på forskning kring grönskans betydelse för en stad utifrån en svensk kontext. Därför har enbart svensk forskning använts i arbetet. Vid genomgång av forskningen var begreppen tillgång, tillgänglighet, kvalitet samt hälsa, förtätning, klimat och barn återkommande och utgör en viktig del av grönskan i en stad. Forskningen resulterade på så sätt i begrepp som sedan låg till grund för en innehållsanalys på plandokument från Malmö. Både Malmö, forskning samt svensk lagstiftning och rekommendationer lyfter hur stadens gröna områden besitter många olika funktioner för livet i en stad. Grönområden i en stad beskrivs bland annat besitta en social funktion som mötesplats och används för rekreation, lek och upplevelser samt är av betydelse för människors hälsa och välmående. Vidare är stadens grönområden av betydelse för ekologiska funktioner, för ett rikt djur- och växtliv samt av betydelse för närklimatet och för en god luftkvalitet. Exploatering och förtätning utgör ett hot mot grönskan i en stad då grönområden kan komma att ses som markreserv. Genom riktlinjer och detaljplaneläggning kan den fysiska planeringen bidra till att bevara och utveckla stadens grönska, vilket sker med lagstöd i Plan- och bygglagen. Det är vid fysisk planering viktigt att se till ett grönområdens kortsiktiga och långsiktiga värde för en stad, då ett grönområdes värde kan öka över tid om det förvaltats väl. Nyckelord: Grönstruktur & Fysisk planering.