Barn, vuxna, språk och samhälle II

Sammanfattning: Syfte Vårt syfte är att undersöka hur det är med barns språkutveckling idag. Det framkomer ofta i den offentliga debatten att barnens språk blivit sämre, det gäller talet såväl som läs-och skrivkunnigheten. Hur förhåller det sig egentligen? Vi har därför valt att vända oss till förskole – och lågstadielärarna med vår fråga. Forskningsfrågan Hur är lärarens syn på barns språkutveckling? Metod Vår undersökning är kvalitativ med en fenomenografisk ansats. Den grundar sig på intervjuer med 9 förskollärare och 6 lågstadielärare. Samtliga intervjuer, förutom 2, är bandade. Här avböjde lärarna att låta oss banda intervjun. Intervjuformen har en lägre grad av både stadardisering och strukturering, eftersom vi önskar få klarlägga kvalitativa aspekter från den intervjuades livsvärld. Lärarna, som vi fått tillfälle att intervjua, är verksamma i Halland. Resultat Verkligheten är inte alltid lätt att fånga. Den är inte svart eller vit eller likadan för alla. Men utgår man från en kvalitativ metod med fenomenografisk ansats, får man räkna med att resultatet kanske inte blir entydigt. Det finns olika svar på vår forskningsfråga: hur lärarens syn är på barns språkutveckling. För somliga lärare upplevs språksvårigheterna som mer påtagliga, för andra handlar det mer om språkutveckling, dvs. stimulera barnet att utveckla ett mera rikt och nyanserat språk. Men gemensamt är, att alla har åsikter i frågan. Och det var ju egentligen lärarens syn på språkutvecling vi ville undersöka – inte få vårt eget tyckande bekräftat. Vi anser att detta är ett område, där det krävs en mer omfattande forskning.