Verklig innebörd och internprissättning - En utredning av möjligheten att omklassificera och bortse från transaktioner enligt korrigeringsregeln

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Enligt principen om verklig innebörd kan domstolarna omklassificera de skattskyldigas rättshandlingar om de skattskyldigas faktiska handlande inte överensstämmer med rättshandlingarnas form. Domstolarna kan således anse att ett avtal som är rubricerat som ett lån i själva verket utgör ett köp. Vad domstolen gör är med andra ord att utreda vad som rent faktiskt har ägt rum, för att sedan beskatta de skattskyldiga på grundval av deras faktiska handlande. I detta avseende är civilrätten prejudiciell i förhållande till skatterätten. Med anledning av vad som stadgas i OECD:s riktlinjer om möjligheten att omklassificera och bortse från de skattskyldigas internprissättningstransaktioner blir det intressant att undersöka om det uppkommit en särskild ordning på internprissättningsområdet. I uppsatsen konstateras det att rättshandlingarnas verkliga innebörd skall utredas innan det är aktuellt med val av rättsregel. Då OECD:s riktlinjer inte aktualiseras förrän korrigeringsregeln är tillämpningsbar, innebär detta att OECD:s riktlinjer saknar egentlig betydelse för möjligheten att omklassificera rättshandlingar på internprissättningsområdet. Enligt författaren överensstämmer dock den substansprövning som äger rum i riktlinjerna med den prövning som görs enligt principen om verklig innebörd. Detta innebär att den substansprövning som äger rum enligt riktlinjerna inte är mer långtgående än den prövning som äger rum i svensk intern rätt, då civilrätten styr möjligheten att omklassificera de skattskyldigas rättshandlingar även i riktlinjerna. Vad gäller möjligheten att bortse från de skattskyldigas transaktioner enligt korrigeringsregeln är en sådan tolkning av regeln inte förenlig med dess ordalydelse. Vad som stadgas i riktlinjerna angående möjligheten att bortse från de skattskyldigas affärsmässigt irrationella transaktioner saknar således betydelse vid en prövning enligt korrigeringsregeln.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)