Fem förmågor i matematik - En intervjustudie om planering, undervisning och bedömning

Sammanfattning: I både forskning och läroplanen framgår att det finns fem matematiska förmågor som är viktiga i relation till matematiklärande; begrepp, metod, resonemang, kommunikation och problemlösning. Dessa förmågor ses som betydelsefulla och grundläggande för matematikämnet och matematikundervisningen i Sverige ska syfta till att utveckla dessa förmågor hos elever. Syftet med denna studie var att undersöka hur åtta grundskolelärare i årskurs 4-6 synliggör dessa fem matematiska förmågor i sin planering, undervisning och bedömning i matematikämnet. Metoden som valdes för detta syfte var individuella kvalitativa intervjuer på ungefär 40 minuter med åtta lärare från olika skolor. Insamlad data transkriberades och sorterades i fyra teman: (1) Kollegialt arbete; (2); Lärande genom problemformulering; (3) Lärares syn på de fem matematiska förmågorna; (4) Stöd för elevers lärandeutveckling i matematik; samt (5) Formativ och summativ bedömning. Resultaten från intervjuerna visade att lärarna grundar sin planering på innehållet i kursplanen och utformar sin lektionsplanering enskilt snarare än kollegialt. Det bästa sättet att planera ett moment i matematik enligt flera lärare är att välja ett problem från boken, låta eleverna diskutera vilka metoder som finns för att lösa problemet samt låta dem diskutera sina lösningar och resonera kring de bästa svaren. Vidare uppgav lärarna att de försökte behandla alla fem förmågor likvärdigt i sin undervisning, men trots detta fanns variationer beroende på vilken förmåga läraren själv vill lägga fokus på eller vilken nivå elevgruppen ligger på. Det finns alltså en ojämn fördelning av hur mycket förmågorna behandlas i matematikundervisningen. Samtliga lärare som deltog i studien uppgav under intervjutillfällena sina åsikter om hur uttrycksformer kan stödja elevers matematiska utveckling och vilka förmågor dessa uttrycksformer kan utveckla hos elever. I studien lyfts fyra uttrycksformer fram; konkreta material, digitala verktyg, bilder och matematiska samtal. Resultaten visade också att bedömningen mestadels är både formativt och summativt enligt lärarna själva. Lärarna understrykte att feedback är viktigt för elevens motivation. Vidare uppgav en majoritet av lärarna att de inte meddelade sina elever att bedömningen egentligen handlar om hur väl de behärskar de fem förmågorna. En del av lärarna betonade betydelsen av att få eleverna att se meningen med kunskapen i relation till det dagliga livet, medan en annan grupp lyfte fram att det är viktigt att introducera matematik i rätt ordning och att läroböcker inte bör styra undervisningen.