Distansarbetets positiva och negativa effekter – upplevelser av dess påverkan på arbetsliv och övrigt liv : En kvalitativ studie inom tjänstemannasektorn

Detta är en Kandidat-uppsats från Karlstads universitet/Handelshögskolan (from 2013)

Sammanfattning: Coronapandemin har fört med sig ett arbetsliv som är alltmer anpassat och accepterande till distansarbete. Vår kvalitativa studie syftar till att ge en djupare förståelse för hur distansarbetet påverkar tjänstemäns arbetsliv samt övriga liv. Studiens teoretiska referensram inkluderar traditionella teorier och modeller tillsammans med mer modern forskning inom väsentliga områden. Teorin fokuserar i huvudsak på distansarbete som arbetsform, Work-life balance samt gränsdragningsstrategier. Även aspekter som berörs av distansarbete, såsom arbetsmiljö och digital kommunikation, återfinns i teorin. Studien utgår från en kvalitativ ansats där det empiriska materialet samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta personer anställda inom tjänstemannasektorn som har möjlighet att arbeta på distans i sin anställning. Samtliga intervjuer har spelats in och sedan transkriberats samt analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod. Studiens slutsatser pekar på att distansarbete bidrar till att enklare kunna balansera arbetsliv och övrigt liv, då det ger fördelar som flexibilitet och större frihet samt att det frigör tid. För personer med mindre barn eller pendlingstid till arbetet är distansarbetet en mycket uppskattad arbetsform som gynnar det övriga livets sfär. Det noteras att samtliga respondenter känner sig mer motiverade på arbetsplatsen än vid distansarbete, vilket beror på den sociala omgivningen med arbetskollegor och fysisk kommunikation. Distansarbete föredras för arbetsuppgifter som kräver mycket koncentration eftersom man då upplever sig mer effektiv. Strategier används i olika omfattningar för att upprätta gränser mellan arbetsliv och övrigt liv och varierar från individ till individ i både styrka och strategi. Det mest förekommande är att platsseparera arbete och övrigt liv, utöver detta används mer symboliska markörer som att stänga av notiser på arbetstelefonen. Det uppmärksammas även att distansarbetet innehåller delar som många vill behålla samtidigt som de föredrar att fysiskt befinna sig på kontoret, vilket talar för en önskan om en hybrid arbetsform.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)