Prao ur ett elevperspektiv – hur upplever elever prao?

Detta är en Kandidat-uppsats från Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Sammanfattning: Undersökningens syfte är att få en inblick i vad elever i årskurs nio på en skola i Västra Götaland anser om prao, om praoperiodernas kvalitetssäkring samt om de upplever att praon varit till hjälp för gymnasievalet.Höstterminen 2018 blir det obligatoriskt med prao för elever i årskursåtta och nio. I samband med det och våra personliga upplevelser och erfarenheter från våra VFU-perioder under studie-och yrkesvägledarutbildningen uppstod vår tanke om detta examensarbete. Då vi kommit i kontakt med elever som haft delade åsikter om prao ville vi undersöka detta. I undersökning är frågeställningarna följande: “Hur upplever elever i årskurs 9 prao?” och “Hur har praon påverkat gymnasievalet?” För undersökningen valdes en kvalitativ metod. Vi har intervjuat sex stycken elever som går iårskurs nio på en grundskola belägen i Västra Götaland. Skolan valde vi ut efter personlig kännedom då en av oss haft VFU på utvalda skolan. Informanterna valdes ut av studie-och yrkesvägledaren efter önskade kriterier. Empirin analyseras utifrån teorierna Careership och Happenstance learning theory. Resultatet från undersökningen visar att elevernas upplevelse av prao är positiv. Eleverna tycker prao är givande, lärorikt, att det är intressant att få inblick i arbetslivet och nyttigt att få prova på olika arbetsuppgifter. Praon har hjälpt eleverna i gymnasievalet då de efter avslutad prao kunnat värdera och ta ett beslut om vilket gymnasieprogram de ska välja, för att sedan kunna välja ett yrke som passar eleven utifrån sin självkännedom i samspel medupplevelsen från sin prao. I resultatet framkommer även att praon behöver bli mer kvalitetssäkrad. Det finns brister både på praoplatserna och med för-och efterarbete i skolan.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)