Förbättrad hantering av biobankssamtycke. : En kvalitativ studie om tidseffektiviserad handläggning av nej-talonger i en biobankverksamhet i Region Stockholm.

Detta är en Master-uppsats från Jönköping University/HHJ, Avdelningen för kvalitetsförbättring och ledarskap

Sammanfattning: Enligt nuvarande biobankslag i Sverige ska handläggningen av patienternas biobankssamtycken ske omedelbart och utan onödig tidsfördröjning. Det är utifrån patientsäkerhetsperspektiv, viktigt att ha uppdaterade biobankssamtycken i laboratorieinformationssystemet eftersom korrekt uppdaterade samtycken är avgörande för leverans av säker vård. Tidigare behövde den berörda biobankverksamheten i genomsnitt 77 arbetsdagar för att handlägga en inkommen nej-talong, vilket var alldeles för lång tid. Det här förbättringsarbetet görs i syfte att tidseffektivisera processen för biobankssamtycke vid berörd biobankverksamhet i Region Stockholm. Nolans förbättringsmodell, Service Blueprint, 5 P´s analys och PDSA-hjulen användes som metod i det här förbättringsarbetet. Med hjälp av de införda förändringsidéerna under förbättringsarbetet minskades antalet handläggningsdagar för nej-talonger från 77 till 42 arbetsdagar på den berörda biobankverksamheten. Detta är en minskning med 35 arbetsdagar. Det här förbättringsarbetet resulterade i en mer tidseffektiviserad process för biobankssamtycke och en ny nationell rekommendation gällande antal handläggningsdagar för nej-talonger.  Studien av förbättringsarbetet syftade till att öka förståelsen om personalens erfarenheter av att genomföra förbättringsarbete med processen för biobankssamtycke. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie med induktiv ansats. Kvalitativ datainsamling utfördes i form av åtta samtalsintervjuer. Studien visade att det fanns två viktiga faktorer som enligt berörd personal ledde till ökad teameffektivitet och tidseffektivisering av processen: systematisering av processen för biobankssamtycke och motivationsdrivande faktorer. Förändrat arbetssätt, ökade personalresurser och utvecklade kommunikationskanaler bidrog till skapandet av en systematisk process vilket underlättade genomförandet av förbättringsarbetet och tidseffektiviserade processen. Motivationsdrivande faktorer som påverkade teameffektivitet under förbättringsarbetets gång var gruppstöd, agilt arbetssätt och visuell utvärdering av förbättringsarbetet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)