KLARSPRÅK PÅ SKATTEVERKET En undersökning av klarspråksarbetet ur ett medarbetarperpektiv

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Författare: Miriam Ryttge; [2016-10-18]

Nyckelord: klarspråk; myndighetsspråk; Skatteverket; fokusgrupper;

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att få insikt i hur olika faktorer så som regler, normer, arbetssätt, föreställningar osv. påverkar klarspråksarbetet på Skatteverket i Västra regionen, samt vilka uppfattningar sektionschefer och handläggare har om klarspråk både som koncept och som en del av det dagliga arbetet. Teorin behandlar områdena myndighetsspråk, textproduktion samt skrivande och identitet. Begrepp som aktualiseras är bland annat informalisering, individualisering, kommunikativ gemenskap, institutionella ramar och lokala villkor samt identitet. För insamling av material har fokusgrupper använts. Respondenterna har varit 12 stycken anställda på Skatteverket i Västra regionen: fyra sektionschefer och åtta handläggare. För analys av materialet har en tematisk analys gjorts, tillsammans med en fördjupande analys utifrån de begrepp som presenterades i teorin ovan. Klarspråk för respondenterna är i olika utsträckning ett begripligt språk, ett korrekt innehåll och rättssäkerhet. Klarspråk ses dock övervägande som ett språkligt fenomen. Alla respondenter har en positiv inställning till klarspråk. Sektionscheferna gör inget strukturerat klarspråksarbete, även om de menar att de har ett klarspråkstänk. Handläggarna arbetar inte heller med klarspråk på något strukturerat sätt, men de menar också att de har ett klarspråkstänk och att de försöker skriva på klarspråk. Respondenterna upplever att det finns både faktorer som hämmar klarspråksarbetet och faktorer som främjar klarspråksarbetet. Det framkommer också att vissa av dessa faktorer är individberoende, det vill säga att de uppfattas som främjande av vissa och hämmande av andra. Det som sektionscheferna efterfrågar i det fortsatta klarspråksarbetet är framförallt mer tid och resurser och att det skapas en struktur och en långsiktig plan för klarspråksarbetet. Vissa av handläggarna efterfrågar nya stödtexter och mallar. Alla handläggare efterfrågar även nya regler för mejlkommunikation.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)