Eskatologiska tendenser i Svenska kyrkan : En analys av Svenska kyrkans biskopsbrev

Sammanfattning: Denna uppsats kommer att undersöka om det går att dra eskatologiska slutsatser från Svenska kyrkans biskopsmöte genom dess biskopsbrev. Uppsatsens idé är sprungen från det prästlöfte som prästen avlägger i sin vigning. Löftet om att rent och klart förkunna Svenska kyrkans tro och lära. Svenska kyrkan tro och bekännelse är reglerad genom kyrkomötets officiellt bejakade dokument. Dessa dokument är den heliga skriften, trosbekännelser, historiska lärodokument och bekännelser, handböcker, psalmboken och andra samtida bejakade och fastslagna dokument av Svenska kyrkans kyrkomöte. Svenska kyrkans kyrkoordning konstaterar att det är kyrkans uppgift att i varje tid tolka och utlägga vad tron och läran innebär för kyrkan och den enskilda kristna i dess samtid. Häri finns en problematik av att Svenska kyrkans ledning ofta är motvillig till att fastslå vad som är dess tolkning av sin tro och lära i olika dogmer eller andra lärodokument. Detta kan skapa problem för den enskilda predikanten när det gäller att i sin tid just tolka och utlägga Svenska kyrkans tro och lära. Svenska kyrkan har olika institutioner som på olika sätt reglerar hur kyrkans tro och lära ska uppfattas. Dessa institutioner är kyrkomötet, domkapitel, läronämnden och biskopsmötet. Jag har valt att inrikta uppsatsen till att granska biskopsmötet funktion som en av de normerande instanserna för hur Svenska kyrkans ska tolka sin tro och lära. Tolkningsarbete gör biskopsmötet bland annat genom att skriva biskopsbrev. Biskopsbreven har en normerande funktion för hur Svenska kyrkan ska uppfatta och tolka sin tro och lära. Det som kommer att undersöka i uppsatsen är alltså att undersöka vilken eskatologisk lära som uttrycks i Svenska kyrkans biskopsbrev.