“Vi är folket som trär smultron på strån” : En komparativ multimodal kritisk diskursanalys av Sverigedemokraternas användning av exkludering i valfilmer inför valåren 2018 och 2022

Detta är en Kandidat-uppsats från Jönköping University/HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap

Sammanfattning: “Vi är folket som trär smultron på strån” är en komparativ studie av författarna Sofia Otterlin och Hanna Richter. Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sverigedemokraterna konstruerar en exkluderande politik i sina kampanjfilmer inför valet år 2018 och år 2022 samt att undersöka om det har skett en diskursiv förändring. Det teoretiska ramverket för denna studie bygger främst på Ruth Wodaks synsätt på högerpopulism. I studien analyseras det hur partiet utformar sin diskurs med fokus på andrafiering (othering) och syndabockar (scapegoating). Det finns en problematik i att dela upp samhället i grupper “vi” och “dom” då en stor andel av landets invånare exkluderas. Högerpopulister konstruerar en form av etnisk, religiös, språklig eller politisk minoritet som blir syndabock. Studien använder sig av en multimodal kritisk diskursanalys och ett analysschema med analysverktygen: lexikala val, sociala aktörer, blick, vinkel, individ/grupp, miljö och objekt/symbol. I analysen går det att utläsa att Sverigedemokraterna kategoriserar medierna, eliten och invandrare som gruppen “dom”. I båda valfilmerna pekas partiet Socialdemokraterna ut som ”dom andra” genom lexikala val, symboler och sociala aktörer. I valfilmen inför valet 2018 är det större fokus på att lägga skulden på medierna än i valfilmen från år 2022. I båda valfilmerna porträtterar SD invandrare som syndabockar och stadsdelen Rinkeby blir en symbol för massinvandring. De använder även lexikala val såsom gruppvåldtäkt och gängkriminalitet för att visa att brotten görs av en grupp inte en individ. När invandrare visas i bild används distans och kameravinklar som gör att man inte kan se deras ansikten som kan uppfattas som avhumaniserande. I filmen inför valet 2018 använder SD rädsla och oro för att förmedla sitt budskap medan de i filmen från år 2022 använder nostalgi och trygghet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)