Digitala verktyg i matematikundervisningen : en kvalitativ studie om lågstadielärares användning och erfarenheter

Sammanfattning: Inledning Digitala verktyg i undervisningen har ökat (Darragh & Franke 2021) och i takt med att digitala verktyg blir allt vanligare i skolan så ökar också tillgången till program och appar som är kompatibla med de digitala verktygen. Dock är det få av apparna som bygger på forskning och det är stora skillnader i kvalitéten (Skolverket 2021). Det visar sig även att det inte är tekniken i sig som leder utvecklingen i klassrummen utan läraren. Samtliga problem som kan uppstå vid användandet av digitala verktyg samt hur de ska användas faller på läraren och det vore betydelsefullt att ta upp hur lärare utbildas (Fabian, Topping & Barron 2016). Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att vinna kunskap om vilket inflytande TPACK-modellens kontext delar erfarenheter, attityder och resurser har på lärares användning av digitala verktyg samt deras undervisningsdesign (SAMR-modellen). Detta utforskas med utgångspunkt i följande frågeställningar: • Vilka erfarenheter och attityder har lärare till användning av digitala verktyg? • Vilken betydelse har digitala resurser för lärarens undervisningsdesign? Metod Detta är en kvalitativ undersökning där semi-strukturerade intervjuer har använts som metod. Sex lågstadielärare har intervjuats för att uppfylla studiens syfte samt svara på frågeställningarna. Som analysverktyg användes TPACK-modellen, vilken stöttas upp av SAMR-modellen i diskussionskapitlet. Resultat Lärarna i studien har en positiv attityd till integrering av digitala verktyg samt att deras erfarenheter är att en lärare behöver vara väl insatt i de appar och den teknik som den har tillgång till. Digitala resurser visar sig även bidra till ett varierat arbetssätt som förenklar för läraren och motiverar eleverna.