Transportfattigdomens betydelse för god hälsa : en litteraturstudie

Sammanfattning: Introduktion: Transportfattigdom innebär begränsningar för individer i deras förmåga och möjlighet att resa, exempelvis genom resor till och från arbete, skola, livsmedelsinköp och fritidsresor. Transportfattigdom kan förvärra livskvaliteten för utsatta grupper i samhället, särskilt under perioder av ekonomisk nedgång (Trafikanalys, 2018). Piotr Zają (2016) belyser den starka kopplingen mellan transport och folkhälsa, och förespråkar en hållbar och hälsosam transportinfrastruktur för att förbättra människors hälsa och livskvalitet över hela världen. Syfte: Syftet med den aktuella litteraturstudien är att sammanställa hur transportfattigdom påverkar möjligheten till god hälsa ur ett jämlikhetsperspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie har använts. Sammanlagt inkluderades 20 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PubMed. Bland annat har följande sökord inkluderats i sökningarna: transport affordability, public health, mobility disadvantage, exclusion, access to transportation samt transportation poverty. De inkluderade artiklarna hade både kvalitativa och kvantitativa studiedesigner och genomförda i Kanada, Australien, USA, Korea, Nepal, Japan, Tajikistan, Malaysia, Tyskland. Resultat: Studien resulterade i 19 olika teman och subteman (Figur 1). Av dessa kategoriserades fem ut som övergripande teman; Tillgänglighet och tillgång till transport, Hälsa och välbefinnande, Social rättvisa och hälsoklyftor, Äldre och transport, Begränsningar av transport för personer med funktionsnedsättningar. Slutsats: Transportfattigdom påverkar möjligheten till god hälsa. Vid planering och utformningar av transportlösningar är det därför angeläget att säkerställa tillgänglighet och tillgång till transport för alla samhällsgrupper för att skapa bättre förutsättningar för jämlik hälsa.