Vad påverkar förekomsten av typ I-fel? : En kvantitativ studie om revisorers träffsäkerhet i fortlevnadsvarningar

Sammanfattning: Revisionskvalitet är något som diskuteras flitigt i revisionsbranschen. Historiskt finns det många fall av låg revisionskvalitet som inneburit stora konsekvenser för både revisionsbyrån, men även för intressenter till det reviderade bolaget. Två stora exempel är fallet om Prosolvia samt Enron. Gemensam nämnare i båda dessa fall är att revisionsbyrån blundat för varningsklockor inom det reviderade bolaget som sedan fört med sig stora konsekvenser när dessa händelser inte gått att dölja längre. På grund av detta har mycket av den forskning som existerar idag baserats på revisorers oförmåga att upptäcka felaktigheter som sedan på ett negativt sätt kan drabba det bolagets intressenter. Däremot finns det inte speciellt mycket forskning när det motsatta händer, att revisorer delar ut varningar till bolag som inte har det så dåligt ställt som man kan tro. Även detta kan få stora konsekvenser både för det reviderade bolaget men även dess intressenter som inte längre kan lita på verksamhetens förmåga tillfortlevnad. Därför belyser den här studien problemet med revisorers utfärdande av fortsatt-drift kommentarer som sedan inte leder till en konkurs, även kallat typ-I fel. Syftet med studien var att undersöka revisionskvalitet utifrån två olika aspekter med hjälp av träffsäkerheten i revisorernas fortsatt-drift kommentarer. Först och främst syftade studien tillatt jämföra om förekomsten av typ-I fel varierade mellan olika branscher. Dessutom undersöktes huruvida förekomsten av typ-I fel ökade under Covid-19. Detta genomfördes med hjälp av en kvantitativ metod där alla fortsatt-drift kommentarer från fem givna branscher plockades ut under intervallet 2017–2020. Alltså representerade 2019-2020 Covid-19 och 2017-2018 åren innan pandemin. Datan sammanställdes genom att plocka ut information från revisionsberättelsen där det framgår om det reviderade bolaget har fått en fortsatt-drift kommentar eller inte. Vidare undersöktes om bolaget i fråga inlett en konkurs eller företagsrekonstruktion inom både 12 och 24 månader från bokslutsdagen för att kunna mäta träffsäkerheten från olika perspektiv. Resultatet visar på ett signifikant samband mellan revisionskvaliteten och bransch vad gäller träffsäkerheten för fortsatt-drift kommentarer. Däremot gick det inte att finna något samband mellan att revisionskvaliteten försämrades under Covid-19. Dock kan vi se att den totala träffsäkerheten var lägre under pandemin för de fem utvalda branscherna. Innan pandemin uppgick träffsäkerheten till 8,17% respektive 13,23% för 12 respektive 24 månader. Under pandemin uppgick siffrorna istället till 5,57% och 10,38% vilket fortfarande indikerar på att bedömningen var svårare att göra under Covid-19 kontra innan. Dessa siffror är fortfarande väldigt låga i sammanhanget och indikerar på att ökad forskning inom området är nödvändigt för att höja revisionskvaliteten överlag samt för att göra bedömningen om ett bolags förmåga till fortsatt drift mer träffsäkra och verklighetstrogna.