Sekretessen kring barnet - I barnets eller vårdnadshavarens intresse?

Sammanfattning: Idag är huvudregeln i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, att vårdnadshavaren har rätt att ta del av de uppgifter som dess barn lämnar till alltifrån skolkurator till polis. Detta beror på att vårdnadshavaren har en rätt och skyldighet enligt Föräldrabalken (1949:381), FB, att bestämma i de frågor som rör barnet. I den här uppsatsen tar jag upp de intressen som vägs mot varandra mellan vårdnadshavare och barn när det rör sig om sekretesskyddade uppgifter lämnade av barnet. Hur vägs barnets integritet, självbestämmanderätt och samtycke mot vårdnadshavarens rätt till familjen som en enhet genom insyn i barnets förhållanden? I uppsatsen går jag igenom det inflytande FN:s barnkonvention, Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, EKMR, och EU:s stadga om de mänskliga rättigheterna har haft på svensk rätt när det rör sig om barns rättigheter, samt hur OSL och FB är tänkta att fungera när det rör sig om sekretesskyddade uppgifter kring ett barn. I uppsatsen redogör jag även för relevanta förarbeten och praxis på området, både från när Sekretesslagen (1980:100), SekrL, var i kraft och från dagens reglering i och med OSL. Jag har med den här uppsatsen velat ge en klarare bild av hur avvägningen mellan barnets och vårdnadshavarens intressen görs, när uppgifter som barnet lämnat till en myndighet omfattas av sekretess. Det hade varit intressant att undersöka vad ett barn generellt mår bäst av när det rör sig om personligt känsliga frågor. Vore det att få ha ett liv någorlunda frånskilt från vårdnadshavaren i förhållande till exempelvis skola och sjukvård eller vore det att vårdnadshavaren har en mer eller mindre heltäckande insyn i barnets liv?