Hjärntrötthet "Det är detta att det är osynligt" : En intervjustudie ur ett livsvärldsperspektiv

Sammanfattning: Sammanfattning/Abstract Brundin Larsson, Sara (2022). Hjärntrötthet- ”Det är detta att det är osynligt”. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Min önskan är att uppmärksamma hjärntrötthet hos barn och unga och vilka konsekvenser en sådan trötthet kan innebära för en skolelev. Hur resonerar elever och deras vårdnadshavare om skolans bemötande och vad har mötet betytt för barnet eller den unge i deras skolarbete. Studien vill därmed ge ett bidrag till vad skolpersonal, men i synnerhet specialpedagoger, bör känna till om hjärntrötthet och vilka anpassningar drabbade kan vara hjälpta av under kortare eller längre tid. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att, genom livsvärldsberättelser, öka kunskapen om vilka behov elever med hjärntrötthet kan ha och hur det kan påverka deras vardag i skolan, utifrån ett elev- och vårdnadshavarperspektiv. Ytterligare ett syfte är att beskriva informanternas upplevelser av samarbetet med skolan och de anpassningar som gjorts där. Vilka svårigheter och behov upplever hjärntrötta elever, och deras vårdnadshavare, att de har? Hur har elever och vårdnadshavare upplevt mötet med skolan och de anpassningar man gjort för att möta deras behov? Vad anser informanterna att pedagoger särskilt bör tänka på när de möter elever med hjärntrötthet? Teori I denna studie används livsvärldsfenomenologin som teoretiskt ramverk (Bengtsson & Berndtsson, 2015).  Anledningen till valet av ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv på denna studie är att genom intervjuer kunna få ta del av elevers och deras vårdnadshavares upplevelser av hur det är att leva med hjärntrötthet som ung elev, samt hur informanterna upplevt samarbetet med skolan. Ansatsen möjliggör att få ta del av deras livsvärld kring hjärntrötthet. De olika teoretiska begreppen; subjekt, sammanflätningar, regional värld, levd kropp och instrument används som en grund och ram för att förstå och tolka informanternas livsberättelser. Metod Detta är en kvalitativ studie där tre elever och deras vårdnadshavare intervjuats om sina upplevelser av mötet med skolan som hjärntrött elev. Eftersom en önskan fanns om ett öppet samtal, med mina forskningsfrågor som utgångspunkt, valdes semistrukturerade intervjuer. Resultat Genom informanternas livsberättelser framkommer att det är krävande att befinna sig i miljöer med mycket ljud. Efter en tids exponering för mycket ljud får de ont i huvudet och dagar som är extra utmanande kan innebära att de måste ligga och vila resten av dagen hemma, eller flera dagar för att återfå energi. De har alla behov av att ibland kunna komma ifrån klassrummet, speciellt då det är pratigt, för att få sitta i en lugn miljö.        Avgränsning av arbetsuppgifter finns också ett stort behov av. Att få mer tid för att slutföra arbetsuppgifter, eller dela upp olika moment med pauser emellan, skulle medföra att de både mår bättre och kan prestera bättre i skolan. Informanterna uttrycker också att det är viktigt att de blir lyssnade på och att man tar deras mående på allvar.        Elever som lider av hjärntrötthet har behov som många gånger inte behöver vara så svåra för skolan att anpassa sig till men dessa elever kan bli missförstådda, då kunskap om hjärntrötthet inte är så utbredd. Känslighet för mycket ljud, mycket information och högt tempo gör dem sårbara. Då vi i skolan ska utforma lärmiljöer där alla elever ges möjlighet att prestera utifrån sina förutsättningar är det viktigt att sprida kunskap om hjärntrötthet. Nyckelord Anpassningar, barncancer, hjärnskakning, hjärntrötthet, pauser