Vilka ord kan beskriva en familj? Ett sätt att fånga fler familjedimensioner.

Sammanfattning: Undersökningen är indelad i två studier, studie 1 och studie 2. Syftet med studie 1 var att undersöka hur personal inom kommunal individ- och familjeomsorg och privat vårdkoncern värderade adjektiven i självskattningsformuläret Familjeklimat och om dessa uppfattades som positiva, neutrala eller negativa. I studie 2 som bestod av en klinisk och en icke-klinisk grupp undersöktes det om det gick att se några samband med formuläret Familjeklimats faktorindelning och de adjektiv som värderats med högst konsensus i studie 1. För datainsamling användes enkäter som omarbetades till kvantifierbar data. I undersökningen studerades relationer mellan olika variabler för att se samband för vidare analys. Resultatet i studie 1 visade att det rådde en mycket hög konsensus bland respondenterna när de värderade adjektiven inom kategorierna positiva och negativa. Kategorin neutrala adjektiv uteslöts då det ej uppnådde tillräckligt hög konsensus. Resultatet i studie 2 visade att undersökningsgruppen som helhet bejakade de positiva adjektiven i mycket hög utsträckning och de negativa adjektiven i mycket mindre omfattning. Avseende skillnader mellan klinisk och icke-klinisk undersökningsgrupp framgick detta främst kring vilka positiva ord som bejakades samt att den kliniska undersökningsgruppen bejakade negativa adjektiv i högre utsträckning. Vidare visade resultat från självskattningsformuläret MADRS-S att det fanns signifikanta skillnader mellan den kliniska och den icke-kliniska gruppen där den kliniska gruppen skattade högre grad av pessimism och sömnsvårigheter.än den icke-kliniska gruppen. Resultatet visade också att det fanns samband mellan kategorierna positiva och negativa adjektiv och faktorindelningen i Familjeklimat. Undersökningen väckte frågan om det möjligt att kategorierna positiva och negativa adjektiv skulle kunna komplettera faktorindelning i Familjeklimat.