Juverhälsa i automatiska mjölkningssystem

Sammanfattning: Mastit är ett vanligt problem i svenska mjölkkobesättningar och är den främsta sjukdomsorsaken i svenska besättningar vilket kan bli kostsamt för mjölkföretaget. Man har i olika studier sett ett samband mellan höga celltal och besättningar med AMS. Flera faktorer påverkar juverhälsan i AMS besättningar så som hygienen i stallet och kornas renhet, speciellt då spenrengöringen i AMS är sämre än manuell rengöring. För långt mjölkningsintervall leder till höga celltal och med för kort mjölkningsintervall hinner spenen inte återhämta sig mellan mjölkningarna. Kon är mest mottaglig för infektion i början av sintidsperioden och runt kalvning vilket innebär att rätt sinläggningsrutiner för att få ner mjölkproduktionen samt god hygien under sintidsperioden och kalvningen är viktigt. Fel mjölkningsinställningar, som vacuum, pulsering och för kort förbehandling, kan öka mjölkningstiden och försämra spenens kondition vilket ökar mottagligheten för infektion. Flera juverhälsoindikatorer som används för detektering av avvikelser i mjölk och juverhälsan i AMS är inte tillräckligt tillförlitliga på egen hand utan behöver kombineras för att säkrare kunna bedöma vilka kor som behöver kontrolleras manuellt. En intervjustudie utfördes där fyra djurhälsoveterinärer intervjuades där det framkom att de eventuella brister som kan finnas i AMS besättningar rörande juverhälsa rör allmän hygien, hygien och rutiner under sintidsperioden och kalvningen samt mjölkningsinställningar och brist på kunskap om dessa.