Främja närvaro : specialpedagogens betydelse och roll inom skolsystemet

Sammanfattning: Sammanfattning/Abstract Fogelklou, Charlotte och Olausson, Kim (2023). Främja närvaro – Specialpedagogens betydelse och roll inom skolsystemet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90hp.   Förväntat kunskapsbidrag Vår studie förväntas bidra till ökad kunskap om främjandet av skolnärvaro och specialpedagogens upplevda roll. Skolfrånvaro utgör ett växande och komplext problem som har fångat forskares intresse och många har fokuserat på de bakomliggande faktorerna. I studien har fokus lagts på att undersöka skolors arbete för att främja elevers närvaro samt att studera framgångsrika exempel från olika skolverksamheter. Syftet är även att tydliggöra specialpedagogens roll och uppdrag, samt att identifiera både möjligheter och hinder. Detta kunskapsbidrag är av stor vikt för att förbättra förutsättningarna för elevers närvaro i skolan och därigenom påverka deras utbildning och framtida möjligheter positivt.   Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt specialpedagoger förstår sitt uppdrag och upplever sin roll inom främjandet av närvaro. Studien ämnar även bidra med kunskap om hur elevers närvaro i skolan kan genomföras för att framhäva framgångsrika exempel i olika verksamheter.   Preciserade frågeställningar ●        Vilket uppdrag har specialpedagoger inom området att främja närvaro?  ●        Hur uppfattar specialpedagoger sin roll kopplat till att undanröja hinder, förebygga frånvaro och främja närvaro?    Teori I studien används systemteorins beskrivningar utifrån Bronfenbrenners (1979) ramverk för att förstå sammanhanget och specialpedagogernas roll på de olika nivåerna. För att fördjupa vår teoretiska inramning ytterligare används Antonovskys (2005) salutogena perspektiv och dess begrepp; känslan av sammanhang (KASAM) inom hälsofrämjande teori.   Metod Vi har valt en mixad metod och använt en förklarande sekventiell design hämtad från Creswell (2017) där forskaren först använder sig av kvantitativa data för att undersöka på bredden och därefter kvalitativ för att undersöka på djupet. Den valda forskningsmetoden innefattar en kvantitativ aspekt genom enkäter samt en kvalitativ aspekt genom semistrukturerade intervjuer. Vid analysen använder vi den hermeneutisk-fenomenologiska analysmetoden, som beskrivs av Eriksson med flera (2019), för att identifiera koder, teman, eventuella motsatsförhållanden och djupare förståelse.   Resultat I studien framkommer det att specialpedagoger kan hjälpa elever att få en känsla av sammanhang i skolan genom att arbeta på olika nivåer enligt Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Enligt studiens resultat spelar specialpedagoger en roll när det gäller att främja elevers närvaro i skolan och hantera problematisk frånvaro genom samarbete med lärare, vårdnadshavare och elevhälsoteamet. Genom att arbeta nära eleverna och deras närmiljö på både meso- och mikronivå samt analysera frånvarostatistik och belysa gynnsamma lärmiljöer på makronivå, kan specialpedagogerna bidra till att skapa en gynnsam och inkluderande skolmiljö. Även om det förekommer vissa skillnader i graden av engagemang inom främjande och åtgärdande områden, är majoriteten av specialpedagogerna involverade i båda dessa områden.   Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogens uppdrag är enligt examensordningen (SFS 2017:1111) bland annat att arbeta förebyggande och undanröja hinder i lärmiljön. En specialpedagog behöver ha kunskap om närvaro och dess främjande arbete.  Specialpedagogens vana av att se till helheten blir ett viktigt perspektiv vid utredningar kring bakomliggande faktorer och planeringen framåt. Studien strävar efter att dra nytta av specialpedagogers erfarenheter och tidigare forskning för att bygga kunskap om närvaroarbetet på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.   Nyckelord främja skolnärvaro, KASAM, salutogent perspektiv, specialpedagog, systemteori