Vem svarar principalen för? - En kritisk studie om principalansvarets räckvidd i förhållande till plattformsarbetare

Sammanfattning: Uppsatsen syftar till att utreda huruvida plattformsarbetare omfattas av det utvidgade arbetstagarbegreppet i 6 kap. 5 § 3 skadeståndslagen (1972:207) i förhållande till arbetsgivarens principalansvar. Utredningen grundar sig i en rättsdogmatisk metod tillsammans med ett kritiskt och rättsekonomiskt perspektiv. GIG-tjänster eller plattformsföretag skapar flexibla arbetsformer, nya inkomstkällor samt innovativa tjänster. Vem som helst kan upprätta ett konto på plattformen och därmed utföra arbete å plattformsföretagets räkning. Arbetsledningen genomförs av automatiska algoritmer. Dessa nya arbetsförhållanden sätter vår traditionella uppfattning om arbetstagare i nya perspektiv. Arbetstagarbegreppet är en bedömning av faktorer för att definiera vem som klassificeras som arbetstagare. I rättspraxis har domstolarna fastslagit utifrån arbetsmiljölagen (1977:1160) att plattformsarbetare inte anses omfattas av arbetstagarbegreppet, främst på grund av plattformsföretagens brist på ledning och kontroll över plattformsarbetarna. Principalansvaret i 3 kap. 1 § SkL innebär att arbetsgivaren ansvarar för arbetstagarens fel och försummelse i tjänsten. I 6 kap. 5 § 3 SkL föreligger det en utvidgad definition av ett anställningsförhållande i jämförelse med resterande av civilrätten. Definitionen omfattar samtliga arbetstagare efter en bedömning om arbetstagarbegreppet. Därutöver kan ytterligare förhållanden omfattas, där bedömningen tar avstamp i ett subordinationsförhållande tillsammans med motiven med principalansvaret. Dessa motiv grundar sig primärt på skadelidandes reparationsintresse, ekonomisk kapacitet, försäkringsmöjligheter, arbetstagarens skyddsintresse och prevention. Utifrån syftet med principalansvaret, och i synnerhet utifrån ett ekonomiskt perspektiv där skadelidandes rätt till reparation centraliseras anser jag att plattformsarbetare bör omfattas av SkL:s utvidgade definition av ett anställningsförhållande, trots bristen på ledning och kontroll.