Stomoptimering med avseende på klimatpåverkan

Sammanfattning: I examensarbetet har två byggnadsstommar modellerats i finita elementmodelleringsprogrammet RFEM 6, en stomme i betong och en motsvarande stomme i massivt trä. Syftet har varit att ta fram modellernas totala mängd material för att använda som underlag för beräkning och jämförelse av klimatpåverkan. Beräkningen av klimatpåverkan för de modellerade byggnadsdelarna har gjorts enligt Boverkets metod för klimatdeklaration av byggnader.  Ett befintligt flerbostadshus med betongstomme användes som referensbyggnad och modelleringen har utförts med referensbyggnadens bygghandlingar som underlag. Den massiva trästommen har modellerats med samma lägenhetsplanlösning som betongstommen men med luftspalter mellan lägenhetsavskiljande väggar samt med en övergolvskonstruktion som ska dämpa ljudöverföring via bjälklaget. Grundsulor och grundpålar har modellerats och beräknats för båda stommarna.  Några slutsatser från arbetet:  • Trästommar bör designas som trästomme från start då spännvidder är en begränsande designfaktor.  • KL-trästommen i den här studien blir för samma planlösning 1,5 m bredare, 30 cm djupare och 1,85 m högre.  • KL-trästommen behövde extra stöd för bjälklaget för samma planlösning.  • Utnyttjandegraden för de valda grundpålarna till KL-trästommen är mycket låg.  • Majoriteten av pållasterna för KL-trästommen är mindre eller lika med 500kN.  • Samtliga pållaster för betongstommen är större eller lika med 500kN  • Klimatpåverkan för KL-trästommen jämfört med betongstommen i betongkvalitet C30/37är 45% lägre.  • För KL-trästommen står kompletterande material som övergolvskonstruktionen och brandgips för 42% av den totala klimatpåverkan.  • En byggnads livscykel bör analyseras från start vid klimatoptimering då driftskedet står för en mycket stor del av den totala klimatpåverkan