En klanderprocess på engelska i svensk domstol? En analys mot bakgrund av skiljeförfarandeutredningens översyn av lag om skiljeförfarande.

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida införandet av en möjlighet till en klanderprocess på engelska under lag om skiljeförfarande är motiverat. Detta undersöks genom att analysera de principiella intressen som finns bakom en särreglering av skiljedomsrätten i stort, offentlighetsprincipens inverkan på frågan om språk i domstol, skiljeförfarandeutredningens lagförslag som tillåter en ökad engelskaanvändning och den faktiska språkanvändningen i svensk domstol. Ur ett offentlighetsperspektiv framträder skiljedomsrättens särart tydligt och flera förslag har tidigare lagts fram för att särreglera rättsområdet och tillvarata intresset av ett förfarande skyddat från insyn. Ur ett språkligt perspektiv kan det konstateras att det idag inte finns regler om språk för förfarandet, varken skiljeförfarandet eller domstolsprocessen, i lagen om skiljeförfarande. Parternas självbestämmanderätt spelar en stor roll för den frihet parterna ges att själva besluta om språket för sitt skiljeförfarande. Offentlighetsprincipen är av grundläggande vikt, såväl för rättsväsendet och domstolsprocessen som för det svenska statsskicket i stort. Språklagen har kommit till för att värna om svenskans ställning, och den stadgar bland annat att språket i svenska domstolar ska vara svenska. Skiljeförfarandeutredningen föreslår att det införs en möjlighet för parter till ett mål om klander under lag om skiljeförfarande att i lämplig omfattning få använda det engelska språket i domstolsförfarandet. Det lämnas till hovrätten att göra en prövning av lämpligheten i att engelska används. Mot bakgrund av de principer som legat till grund för språklagens utformning tillåts däremot inte att avgörande författas på annat språk än svenska, vilket också föreskrivs uttryckligen i lagförslaget. Mot bakgrund av det presenterade lagförslaget genomförs en rättsfallsstudie för att undersöka hur den faktiska språkanvändningen ser ut i svensk domstol. Studien visar att svenska domstolar i en inte obetydlig utsträckning använder sig av längre engelska citat vid författande av dom i mål med internationella parter med anknytning till lag om skiljeförfarande. Kritik riktas både mot skiljeförfarandeutredningens resonemang och mot utformningen av lagförslaget som sådant, även om utredningen kan visa att det finns principiella intressen bakom att särreglera skiljedomsrätten och att det inte föreligger större hinder mot undantag från offentlighetsprincipen. Det är problematiskt att allmänhetens intresse av insyn i domstolsprocessen ska tillvaratas genom en lämplighetsbedömning som görs av hovrätten. Det kan också ifrågasättas om det är rimligt att hålla rättegång på engelska men avfatta dom på svenska. Mycket talar för att problemen kring växling mellan språk redan idag gör att domare väljer att ta in längre engelska citat i sina domar. Som lagförslaget utformats idag kommer detta behov sannolikt att öka, även om lagförslaget förespråkar en dom på svenska.