Kommersialisering av mänskliga embryonala stamceller : Svart och vitt blir GRÅTT

Sammanfattning: Patent på mänskliga embryonala stamceller är en etisk känslig fråga där åsikterna går vitt isär. Problematiken ligger i att när embryonala stamceller utvinns förstörs det aktuella embryot och till följd av detta aktualiseras frågan vilket skyddsvärde som ska tillmätas ett embryo. Frågan är svårbesvarad. I två olika rättsfall har EU-domstolen försökt att definiera begreppet "embryo", men en klar och tydlig definition har ännu inte fastställts. Embryonal stamcellsforskning är dyr och tidskrävande. De statliga resurserna räcker inte till och forskningen är därav i behov av externa finansiärer. För att få till exempel ett företag att investera i forskningen, krävs det i normalfallet att de får ett ekonomiskt utbyte för sin investe-ring. Grundtanken är att beviljandet av patent ska uppfylla detta krav, eftersom patent har en ekonomisk funktion. Genom att ha en ensamrätt till att exploatera och kommersialisera en pro-dukt på marknaden, kan det generera i en vinst som inte bara täcker de utgifter företaget fick vid investeringen, utan även ger ett överskott. 1 c § PL reglerar patent på embryonala stamceller och som tolkningen av paragrafen ser ut idag, går det inte att erhålla patent på uppfinningar med embryonala stamceller som en del av pro-cessen. Denna begränsning av möjligheterna till patentskydd har negativa effekter dels på mark-nadsutvecklingen och dels på FoU i allmänhet. En förändring av 1 c § PL är nödvändig både ur ett forskarperspektiv och ur ett marknadsperspektiv, eftersom de är beroende av varandra för att kunna nå framgång. Samhället är i behov av läkemedel och behandlingar som kan tas fram med hjälp av en bra effektiv forskning. Vid en tillåten patentering av mänskliga embryonala stamceller skulle fler storföretag bli intresserade av att investera i forskningen och med större resurser skulle forsk-ningen kunna utvidgas och utvecklingen skulle kunna ske i en snabbare takt.