Integration och arbetsmiljö, ett komplicerat samspel

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Personalvetarprogrammet

Sammanfattning: Studien har sin bakgrund i att arbetsstyrkan i Sverige har blivit alltmer heterogen, bestående av olika etniciteter, nationaliteter och kulturer. HR har en central roll i dessa frågor och kan påverka genom att aktivt arbeta med arbetsmiljöfrågor på multikulturella företag. Syftet med studien är att undersöka samband mellan arbetsmiljö och integrering för människor med annan etnisk bakgrund på ett företag inom livsmedelsindustrin. Vidare är syftet att visa på faktorer som påverkar arbetsmiljö, framför allt psykosocial, på en multikulturell arbetsplats. För att besvara syftet används tre frågeställningar: Vad finns det för samband mellan arbetsmiljö, känslan av tillhörighet och integrering för människor med annan etnisk bakgrund? Hur sammanhänger etnicitet och kultur med arbetsmiljö och integrering? Vilken betydelse har språk för den psykosociala arbetsmiljön och för integrering? Studien är en del i ett nordiskt projekt som syftar till att öka sysselsättning och motverka uteslutning av immigranter. Som metod användes semistrukturerade intervjuer, sju intervjuer genomfördes. Resultatet bearbetades och analyserades i relation till tidigare forskning och teori. Bland annat användes tidigare forskning av Anita Cvetkovic och Anders Lange samt teori av Töres Theorell och Hanna Wikström. Områden som berörs är integrering, arbetsmiljö, etnicitet, kultur och diskriminering. Studien visar att arbetsmiljö samspelar med integrering. Viktiga aspekter i arbetsmiljön för att öka känslan av tillhörighet och integrering är sociala relationer, stöd, utvecklingsmöjligheter samt glädje och trivsel. Etnicitet och kultur hänger samman med arbetsmiljö och integrering då det är av stor vikt för immigranten att anpassa sig till den svenska kulturen för en god integrering. Det är dock svårt att avgöra hur hög grad av anpassning som är nödvändig för ett positivt utfall. Skillnader i etnicitet och kultur kan få konsekvenser i form av diskriminering och blir i detta fall ett arbetsmiljöproblem som försvårar integrering. Slutligen visar studien att språk är en viktig del i den psykosociala arbetsmiljön. Goda kunskaper i svenska ökar känslan av delaktighet och trivsel, skapar utvecklingsmöjligheter och minimerar risken för missförstånd vilket leder till en förbättrad integrationsprocess.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)