Bud på barnombud? - För- och nackdelar med att införa ombud för barn i vårdnadsmål

Sammanfattning: Uppsatsen handlar om barnets rätt att komma till tals i vårdnadsmål. Rätten fastställs i barnkonventionens artikel 12. Artikeln gäller som lag i Sverige sedan 2020. Enligt artikel 12 ska konventionsstaterna tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Vidare ska barnet i alla domstolsförfaranden och administrativa förfaranden som rör barnet, särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom en företrädare eller ett lämpligt organ. I vårdnadsmål behandlas frågor som i allra högsta grad berör barnet och påverkar barnets liv. Barnets bästa är avgörande i vårdnadsmål. Barnet har dock inte ställning som part eller talerätt i målet. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om barnet gynnas av att det införs möjlighet till ombud för barnet i vårdnadsmål. Detta undersöker jag utifrån ett barnrättsperspektiv, där rätten att komma till tals genomsyrar arbetet. I arbetet används den rättsdogmatiska samt den rättsanalytiska metoden. Detta för att kartlägga rättsläget respektive identifiera vilka effekter olika regler kan få i praktiken. Materialet som används för att göra det är de vedertagna rättskällorna; författningar, förarbeten, praxis och doktrin. Jag använder också material som går utanför rättskällorna såsom myndigheters föreskrifter, allmänna råd och handböcker. För att uppfylla syftet är huvudfrågeställningen vilka för- och nackdelar införandet av barnombud i vårdnadsmål kan medföra. Jag utreder detta genom att ta upp för- och nackdelar med ombud i två andra domstolsprocesser där barnet är part med ombud. Dessa är mål om underhåll och mål enligt LVU. Jag undersöker också vilka för- och nackdelar som framkommit i tidigare lagstiftningsarbete som behandlat ett eventuellt införande av ombud för barn i vårdnadsmål. De för- och nackdelar som identifieras appliceras på vårdnadsmålet som det ser ut idag. De viktigaste för- och nackdelarna som framkommit med olika ombudskonstruktioner är som följer. Ett ombud kan göra nytta för barnet särskilt om ombudet tillförordnas tidigt i processen. Ett utomstående ombud är bättre för barnet än att barnet har sin förälder som ombud. Ombudet kan se till att barnets rätt att komma till tals tillgodoses i vissa moment i processen där det framkommit brister i att låta barnet komma till tals. Dessa är framförallt samarbetssamtal, upplysningar och vårdnadsutredningen. Nackdelar med ombud kan vara att barnet pressas att ta ställning i föräldrarnas konflikt, att konflikter uppkommer mellan barnet och föräldrarna, att handläggningen av målet kompliceras och att ombud medför ökade kostnader. Som motargument kan anges att barnet aldrig ska tvingas att ta ställning. Att barnet påverkas av föräldrarna är dessutom en risk även med dagens utformning. Ombudets befogenheter och när man väjer att förordna ombud kan också anpassas för att hålla nere kostnaderna och förenkla handläggningen. Fördelarna överväger nackdelarna från ett barnrättsperspektiv. Slutsatsen är därför att barnet gynnas av att få ett ombud i vårdnadsmål, genom att ombudet på ett bättre sätt än idag kan garantera barnet dess rätt att komma till tals i målet.