Ekonomichefers egenskaper och dess påverkan på ekonomistyrning : En kvantitativ studie om användningen av ekonomistyrning från ett Upper Echelons-perspektiv

Detta är en Magister-uppsats från Linköpings universitet/Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling; Linköpings universitet/Filosofiska fakulteten

Sammanfattning: Titel: Ekonomichefers egenskaper och dess påverkan på ekonomistyrning - En kvantitativ studie om användningen av ekonomistyrning från ett Upper Echelons-perspektiv. Författare: Josefine Höög och Moa Schwartz Handledare: Karl Wennberg Bakgrund: Det finns ingen universal design på ekonomistyrning som passar alla organisationer, vilket gör att företags användning av ekonomistyrning varierar stort. Detta utgör grunden för Upper Echelons teori som utgår från att chefers individuella egenskaper påverkar deras beslutsfattande och därmed organisationens resultat. Chefers erfarenheter och egenskaper är därmed viktiga att studera för att förstå hur företag använder ekonomistyrning. Genom att använda Upper Echelons teori för att undersöka samband mellan ekonomistyrning och ekonomichefers egenskaper i svensk kontext bidrar studien till forskningsområdet om organisationers användning av ekonomistyrning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka samband mellan ekonomichefens demografiska egenskaper och hur de använder sig av ekonomistyrning, diagnostiskt eller interaktivt. Metod: Studien antar en kvantitativ forskningsstrategi med deduktiv ansats där hypoteser härleds från existerande kunskap och teori. Därtill antar studien en tvärsnittsdesign där data har samlats in från flera individer vid en specifik tidpunkt. Datainsamlingen består av telefonintervjuer i kombination med enkät. Studiens urval utgörs av ekonomichefer eller motsvarande vid medelstora företag i Östergötlands län och Örebro län. Resultat: Studiens hypoteser testades genom regressionsanalys som visar stöd för en av studiens åtta hypoteser relaterade till ekonomichefers utbildning, ålder, kön och tjänstetid. Resultatet indikerar att eftergymnasial utbildning inom ekonomi är relaterat till ökad diagnostisk användning av ekonomistyrning samt att eftergymnasial utbildning överlag är relaterat till ökad diagnostisk och interaktiv användning av ekonomistyrning. Slutligen visar resultatet att diagnostisk och interaktiv användning ökar ju äldre företaget är och att tjänsteföretag använder ekonomistyrning på ett diagnostiskt sätt i lägre grad än studiens referenskategori. Nyckelord: Upper Echelons teori, ekonomistyrning, ekonomichefers demografiska egenskaper, hävstänger för kontroll, ålder, utbildning, kön, tjänstetid, interaktiv, diagnostisk.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)