De vanligaste skadorna inom parkour, hur många, var och hur de inträffar samt variabler med samband till skadefrekvensen. Enkätstudie med svenska utövare.

Sammanfattning: Bakgrund: Parkour startade på 1990-talet i Frankrike och utövades till en början ute i stadsmiljöer. Idag finns allt fler parkourgym där utemiljöerna återskapas genom en mängd olika typer av redskap. Där kan olika hopp, tricks och volter göras. Sporten utövas främst av unga män och då det är en ung sport finns endast ett fåtal studier som undersökt skadorna inom sporten. Syfte: Därav blev syftet med denna studie att närmare undersöka hur vanliga skador är, vilka skador som förekommer inom sporten, var de inträffar och hur de inträffar samt variabler med samband till skadefrekvensen. Metod: Detta genomfördes med en onlinebaserad kvantitativ tvärsnittsstudie från sidan Survey&Report som skickades ut till olika onlineparkourgrupper och besvarades av 54 övervägande erfarna utövare som tränade på hög nivå, med 56 frågor relaterat till bland annat deltagarnas upplevelser, träning och skador. Resultat: I den undersökta gruppen inträffade flest skador på mark eller höjder och de skedde oftast vid pressar eller vaults/volter. De vanligaste skadorna var stukningar, överbelastningar och muskelskador. De vanligaste skadelokalisationerna var fötter, knän och handleder/axlar. Variablerna som hade ett samband med skadefrekvensen (0,63 skador per år) var, regelbunden träning innan parkour, överrörlighet, total träningsmängd och träningsnivå. Stretching, styrketräning och uppvärmning visade inget statistiskt signifikant samband till skadefrekvensen. Konklusion: Flera statistiskt signifikanta variabler hittades. Dessa variabler är dock till stor del svåra att applicera inom en parkourverksamhet för att minska skadefrekvensen. Även flera variabler som ofta verkar användas inom parkouren, men där inget samband med skadefrekvensen kunde ses, hittades. För dessa variabler skulle fortsatt forskning vara relevant, för att fastställa ifall de har någon funktion utifrån ett skadeförebyggande syfte. Då denna studie baserades på endast 54 parkourutövare, representerar resultatet nödvändigtvis inte hela populationen.